The Pain of Aging

Det slog mig här om dagen att det nog faktiskt är oundvikligt att undvika kroppens åldersförändringar. Även om en tränar som aldrig förr. Det känns lite bittert för jag är en perfektionist och i och med att min kropp förändras så kommer jag kanske aldrig känna mig sådär snygg som jag gjorde förut. För jag har testat att gå ner i vikt bara, och det gjorde mig inte nöjd och nu tränar jag ju mer än någonsin, men sanning att säga så blir jag nog inte snygg av det heller. Vissa saker blir givetvis bättre, rumpan har blivit lite fastare, hållningen kanske lite bättre och jag håller vikten trots att jag äter ganska mycket av allt. Men den där wow-känslan verkar inte vilja infinna sig längre. Det känns lite tråkigt samtidigt som jag allt tydligare påminns om de egentliga fördelarna med träningen, vilka är att hålla kroppen frisk och stark. Efter ett två veckors uppehåll brukar jag ha stickande och skärande smärtor i ryggen och nu senast så överansträngde jag en axel och fick ont ända ut i fingrarna. Dessutom blir det ju svårare att sova och man blir förstoppad. Och jag är inte ens 30. Dessutom har jag nu fått diagnosen rosacea och mina ögonbryn har på något mystiskt sätt nästan försvunnit och måste nu mer målas dit.

Ibland är det svårt att inte känna avund till dem som begåvats med perfekta kroppar, hud och hår. Eller till dem som bara helt enkelt utgör en snygg helhet. Alltså dem som inte är pinnsmala utan snygga med kurvor, de som ser snygga ut i sin stil. Jag är varken smal eller tjock varken kurvig eller helt utan form. Mina största komplex är mina lår, som innehåller en massa muskler, men utan att se vältrande ut, och min framsida. Förhållandet mellan bröstens storlek i relation till midja, höfter och mage är för mig inte tillfredsställande. Jag vet inte hur jag skulle kunna göra det bättre utan operation heller för bantar man så blir ju brösten mindre och den där lilla kudden på magen försvinner ju aldrig oavsett hur bra magmuskler man har. Dessutom tror jag inte att det går att göra midjan proportionerligt smalare än resten av kroppen.

20131125-134410.jpgMen jag misströstar ej i oändlighet. Nej, som feminist måste en vara stolt över sin kropp oavsett. Jag har ju inte valt den här kroppen och det verkar ganska dumt att lägga ner oändligt mycket tid och pengar på att försöka förändra den när jag inte hade tänkt livnära mig som skönhetsdrottning eller fotomodell. Jag vill inte ens stå på en scen. Enda anledningen skulle vara att tillfredsställa mig själv när jag ser mig i spegeln och då är det nog enklare att jobba med insidan av huvudet så att en kan acceptera situationen som den är. Det finns ju uppenbarligen andra som tycker att jag duger, varför skulle deras uppfattning vara sämre än min? Jag kanske inte älskar min kropp, jag överlåter det till dem och är istället glad över att vara älskad.

Över och ut

Annonser

Pump it baby!

20121115-222915.jpg

Jag har roat mig med att träna en hel del på senaste. Köpte nya awesome skor i fredags och nu är det hårdkörning som gäller. Min kropp är ganska tacksam, resultaten kommer ganska snabbt. Upptäckte att om man tar kort ur rätt vinkel så ser min högra biceps ondskefull ut. Haha. Låren är inte att leka med heller. Jag som alltid drömt pm smala ben, det kommer ju aldrig hända så jag får väl vara glad att de ser bättre ut än fettolår i alla fall. Bättre nu är för några månader sedan. alla byxor sitter liksom bättre. Har haft ganska mycket ont i knäna men jag tror det funkade att byta skor, kändes bättre idag när jag cyklade.

20121115-222904.jpg

Färgade håret också, med hårinpackningsfärg som såg ut som ketchup, skillnad blev det i alla fall får se om det blir mörkare om jag kör en till inpackning. På lördag är det ju jubileumsbal så då vill man ju vara schnygg som tysan.

 

Me nu är det sovdags för imorn är det tenta, hoppas på att sista polletten trillar ner innan dess för känner mig inte 100. Men men, på tisdag har jag möte med min handledare för kandidat arbetet. Leve det!

Puss!

20121115-223120.jpg

And the winner is…

20121107-132111.jpg

Jag har nog aldrig blivit glad över ett presidentval i USA, jag har väl aldrig ens brytt mig särskilt mycket ens. Men idag, varje gång jag läser om Obamas vinst så pirrar en liten glädje bubbla till i mig. Jag gillar Obama, på nåt sätt känns han svensk, jag tänker på honom som svensk när jag ser honom, jag kan liksom relatera. Men kanske viktigast av allt är ändå att Mitt Romny inte vann. Vilket jävla stolpskott. Alla hemska uttalanden om kvinnor och abort och gud och fan och hans moster. Så skönt att han fick veta att han inte förtjänar att vinna. Enligt statistiken i dn så röstade 93% av de afroamerikanska medborgarna på Obama, 60 % av dem mellan 18-29 och 56 % av kvinnorna. Det är intressant med statistik, det måste jag intala mig så att jag kan sitta ännu en dag med mitt tentaplugg.

Mitt hår ser fördjävligt ut för att det är det, vet inte vad som kan rädda det och mina ögon har börjat reagera på mascara så jag får välja mina fina dagar. Men glasögon är kanoners.

20121107-132120.jpg

I morse upptäckte jag dessutom att jag hade punka på cykeln, annars hade jag varit i skolan på föreläsning om genetisk varians och covarians nu. Men istället får jag stanna hemma och försöka göra nåt vettigt. Har omplacerat mina stackars orkidéer som är på utdöende och så har jag förstås lämnat in cykeln och läst igenom ena föreläsningen. Mitt liv är verkligen inte mer intressant än så, att jag tagit upp bloggandet igen är ett talande exempel på att jag har alldeles för mycket tid för mig själv.

Men nu tjatar Sumo om att han vill gå ut.

”God” bless America!

20121107-132137.jpg

Där vill jag bo!

image

Nu är stylingen på g på riktigt. Och självklart hittar man på massa nya saker och sätt som är så mycket bättre än man någonsin fick till det innan. I och för sig har jag alltid varit förtjust i mammas tavlor, och nu får jag ha dem ett litet tag i alla fall. Saker börjar ta form och trots det lyckades jag plugga lite tidigare idag.

Sumo undrar förstås vad vi håller på med, men nu han tagit en paus för lite sömn.

En dag i laxens tecken!

 

Allting började med en tre timmar lång föreläsning om fisk, med en föreläsare som föreläste i 180, skrev massor på tavlan, samt hade dyslexi. Det var inte helt lätt att hänga med, men det var intressant. Vi fick bland annat lära oss om fiskars ämnesomsättning och att de behöver foder med extremt hög proteinhalt, speciellt lax. På eftermiddagen hade vi tre timmar om grisar som var sjukt bra, lärde mig en massa och blev inspirerad och deprimerad. Klassen började diskutera antibiotikaanvändning i djurfoder så att vi nästan inte fick någon rast. Väldigt kul och intressant även om jag höll på att få sov-panik för att jag inte kunde hålla ögonen öppna utan kaffe. När jag kom hem så hade deklarationen kommit och enligt den har jag mer än 6 laxar att inkassera i juni. Sjuuukt najs. Som att spara 500 i månaden utan att veta om det. Och det bästa av allt är att jag redan hunnit godkänna den med mobil-appen.

Och så här ball ser jag ut när jag tar hissbild med min nya mobil.

Insanity workout

Smärtan! Mina ben känns nästan som stelopererade alternativt sönderslagna. Jag kommer dö träningsvärksdöden innan det här är över. Erica är verkligen inte att leka med. Hon är lite som en PT som drar med en på träning och har värsta jobbiga passet/rundan som man nästan dör av fast man knappt orkar hälften, dessutom gör ju hon allting själv också, fast snabbare/tyngre/mer. Det är skitbra, inte haft så här ont på många år. Banyuls sur Mere 2012 here I come!

Bild från 1 mars i fjol, då var jag mer smal, nu är jag nog mer muskler. For once så bryr jag mig inte om vilket, gör det mest för kul för att det känns bra att känna sig stark.

Äntligen!

Som jag har väntat! Nu äntligen ska jag få glasögon. Mitt synfel var väl inte fruktansvärt allvarligt precis, men eftersom jag känt mig ansträngd från och till så tänker jag mig att det blir bäst så här. Passade på att beställa två par när jag ändå var igång. Kommer bli så najs när jag får dem.

   

 

Grönstrumpa

image

Mamma gav mig ett par helt fantastiska knästumpor igår, de är det sötaste jag sett. Min mamma är bäst.

För övrigt så upprörs jag lite av allt snack om armhålehår på internet. Citerar mitt eget inlägg i debatten på facebook:

Jag höll på att skriva något om att vissa av kommentarerna ang. armhålebuskage hör hemma på stenåldern, men så kom jag på att på den tiden var det helt naturligt att även kvinnor hade hår under armarna. Vissa verkar tro att det har skett någon form av evolution där. För de tveksamma så kan jag säga att det har det inte. Och jämställdheten, verkar ju ha gått bakåt eftersom kvinnor inte ens verkar ha rätt till sitt eget hår, det är inte längre en naturlig del av den kvinnliga kroppen.
Ibland blir jag bara så trött

Jag fick se ett utdrag av några av kommentarerna och jag blev alldeles rädd. Finns det så trångsynta människor? Allvarligt hår under armarna? Hur kan det avgöra en persons värde? Ursäkta en kvinnas värde. Har fått 12 likes på 40 minuter i alla fall och det värmer, plus att många jag känner lagt upp bilder på deras armhålor. Mina egna är så klart rakade, men jag har aldrig varit så sugen på att spara ut som nu. Make a state.

Puss på er, jag hoppas att ni mina kära läsare vet att killar också kan ha hår under armarna och att de kan raka det. Det tycker jag är najs men jag tvingar ingen till det, jag tycker att man kan får göra som man vill. God natt

Spegel, spegel..

Något jag saknat länge är en helkroppsspegel. Jag har tekniskt sett två men den ena sitter för högt och den andra satt på en stol. Men inte längre! För Pau-Fix har varit i farten och fixat en krok så att den ena går att hänga på en garderobsdörr! Så nu kan jag se mig själv igen, på gott och ont, mest gott just nu tror jag. Men men nojorna kommer ju i jämna plågor. Skönt att veta hur man ser ut som helhet dock, har alltid varit noga med det, förutom dessa år utan spegel, kanske är det bara ett och ett halvt.

Kontroll, allt handlar om kontroll. Oavsett vad så ska jag åtminstone veta att jag ser bra ut. Som om det skulle hjälpa en i världen, där självsäkerhet är den bästa kryddan. Man ska vara framåt, social och tro på sig själv, då kommer man långt, om man inte är alldeles dum i huvudet förstås. Tyvärr kan det vara svårt att vara allt det där om inget av det kommer naturligt. Ibland får man nöja sig med att göra så gott man kan, vilket aldrig är tillräckligt såklart.

Nu ska jag göra något annat. Pöss

Gif strength to carry on!

Idag går det rekord dåligt att plugga. Kan verkligen inte fokusera. Ska försöka avhjälpa det med ett intensivpass för Magnus på friskis. Jag hoppas det hjälper, annars är det bara att gå och lägga sig. Imorgon är en annan dag och så vidare. Och ungefär här fick jag slut på fantasi. Jag gör ett matt försök att kompensera med en artsy-fartsy-ego-emo-bild från föregående dag. In the place of big noses.

Bai.

Keratiniserad och torr som fnöske

Jag är trött, utan bra anledning känner mig gammal och ful, eller inte så ful. Men jag tänker tillbaka på hur snygg jag var förr. Det känns liksom lite vemodigt, att man måste erkänna för sig själv att det går utför. Trots att jag inte blivit tjock, trots att jag är ganska vältränad, trots det så är det liksom något som inte är som det var. Kanske är det den naiva gädjen och energin, kanske är det hyn som blivit stel, kanske är det näsan och öronen som växt. Vad vet jag.

Så här ser jag ut idag 2012:

Så här såg jag ut en kväll 2007:

Så här en kväll 2011:

En bild säger mer än 1000 ord, men vad säger den egentligen om verkligheten? Egentligen visar en bild oftast det man själv vill se. ”The beauty lies in the eyes of the beholder” Så när man ser på ett foto av sig själv så är det egentligen bara sitt egen självförtroende man tittar på, om det är en någorlunda rättvis bild åtminstone.

Imorgon har jag veckans tredje och sista tenta, middag hos mor, en fest och mens. Livet är en fest.

Ljust och fräscht

Det var dags att lyfta ansiktet på bloggen en aning. Och faktiskt så ville jag byta till detta tema redan första gången jag såg det, för ett par månader sen eller så, men det har inte blivit av förns nu. Jag gillart skarpt. Tyvärr kommer väl inte innehållet i bloggen bli bättre inom den närmsta framtiden pga alla miljarder omtentor, julbord, rektorsinstallationer och disneykvällar. Men nu har ni i alla fall en snygg design att titta på så länge.

God Jul!

Bedroom Hymns

Tröttheten är kompakt idag, så kompakt att min humor gått tillbaka till kiss och bajs-stadiet och jag i allmänhet känner mig som 5. Bästaste bjöd på fantastisk kladdkaka för att fira kladdkakans dag och det tillsammans med en stor kopp kaffe förträngde tröttheten ett tag. Så att jag hann hämta del 1 av min hm-beställning, prova den, laga mat, plugga och packa in det som inte passade. Det var 4/7 som fick åka tillbaka, fast en klänning beställde jag i annan storlek. Kavajen passade sensationellt bra och tre toppar fick också stanna. Men ärligt talat så vet jag inte vad jag passar i just nu, måste skaffa mig en ordentlig spegel och komma fram till vad som är bra och dåligt. Alternativt trolla fram supersjälvsäkerhet ur kattlådan. Känns lite som jag hux flux gått upp 5 kg utan att jag märkt det, utan att kläderna blivit för små, mycket mysko. Och godisförbud på det. Jag minns när man var ung och snygg och fick blickar och komplimanger titt som ofta. Nu är det i princip bara Joel som berikar mig med sådant ytligt beröm.

Nu ska vi gå och sova, jag och min pälskling. Nattpuss.

Florence + The Machine – Bedroom Hymns

#nätshopping

Jag verkar ha skapat en egen hashtag på twitter. Konstigt att ingen använt #nätshopping tidigare, det är så att jag tror jag har missförstått något. Så min första kväll av ledighet har spenderats på hm.com. Jag hade ju fått en sån där kupong om 50% rabatt på en vara, så jag beställde för 2000. Men jag har en plan! Istället för att gallra redan innan jag fått hem grejorna så tänkte jag testa på att ta hem och prova och sen skicka tillbaka (helst allt (nästan)) det som inte är bra. För mitt problem på sistone har faktiskt inte varit att jag hittat för mycket snyggt, utan tvärtom. Och det man skickar efter ser ju väldigt snyggt ut på bild, men är ju oftast inte lika bra när man väl får hem det. Och det är ju faktiskt sjukt lätt att skicka tillbaka, gratis är det med. Och jag har ju redan sen innan konto på hm så jag behöver inte ens betala fören jag bestämt mig! Nästan för bra för att vara sant alltså. Sen när jag väl får hem det kommer väl allt se ut som fan, som vanligt. Kanske är det mig det är fel på, att det är jag som är ful och det är därför inget ser snyggt ut. För att citera mina vänner i nöd:

”Det är igen slump att en Heffaklump, får Sindy’s baddräkt att se ut som lump” /Just D

När jag var liten hade jag faktiskt en Sindy Swimmer, med en sån finfin baddräkt och snorkel.
Och hon kunde paddla
 med armarna och allting! Den här bilden är ren nostalgi.

Maybe even more scary today..

Dagen efter är inte att leka med, fast jag drack bara några öl och mycket vatten så jag klarade mig bra på insidan. Utsidan ser dock värre ut än på bilden. Nästa halloween ska jag satsa på bakfyllelooken tror jag. För övrigt, så gjorde jag det 666:e inlägget i kategorin Ytlig eller mysig igår, innehållandes, som synes nedan, min halloweenmakeup. Nu: Mer statistik!

Suit up

image

Jag har ingen kostym, så skjorta och kjol får duga. Jobbar dessutom i receptionen på Bjerking idag så Suit up-day passar ju bra. Känner mig så gott som ny bakom spackel och hipsterglajjor, ingen har gett mig konstiga blickar, vad jag vet. Hade bästa uppvaknandet för kalla höstmorgnar imorse, små saker kan göra så mycket.

Men nu är det lunch.

Pöss

Ska det va så ska det!

Ingen fest utan obligatorisk ego-bild! Och jag måste säga att vanan sitter i, nästan så man kan tro att jag är fotogenisk på riktigt. Den är faktiskt också bara marginellt redigerad. Party-Pau! ftw, känner mig som 24 igen.

Nästan exakt som 24!

 

You hiss me up so I can stand in kitchen

Igår var det fest i köket. Ganska många jättefulla människor fanns där tillsammans med grisvin, öl, skumpa och krossat glas. Jag kom dit sent och på vägen dit tog jag en ny hissbild. Jag och Ålandsölen. Mixtrade lite med färgerna. Idag mår jag mycket sämre än jag förtjänar.

Det är inte mobilen som är liten, det är min hand som är stor.