2012 – Mitt år i köttrymden

Jag har hört att man ska göra tocken där årskrönika. Och nu sitter jag på jobbet och det är rysligt lugnt så vad passar bättre än en liten tripp längs årets tidsaxel.

Jag minns inte riktigt vad som hände under våren, men man kanske kan göra en liten lista.

De fem bästa 2012:

  • Blev sambo, det var ju najs. Större lägehet, bättre mat, mer sällskap, bättre ekonomi.
  • Jag tror att allt som hänt gjort att jag känner mig mer vuxen och det känns bra, jag är liksom inte rädd för människor längre.
  • Vi var på två asbra semestrar, först London och sen Frankrike och Spanien, det var verkligen härligt.
  • Jag har haft mycket kul med mina vänner, även om tillfällena kanske är färre så är kvalitén desto bättre, har verkligen världens bästa vänner.
  • Träningen har verkligen gett resultat i år även om jag måste jobba en del på längskidåkningen, men jag har mycket motivation så det ska nog gå.

De fem sämsta 2012:

  • När vi var på semester så blev jag bestulen på min mobil och min väska kom försent. Det förstör verkligen sjukt mycket att folk ska hålla på och sno ens grejer.
  • Utbildning utbildning utbildning, den kommer ta livet av mig, som min mamma sa. Det blir liksom aldrig bättre.
  • Smärta jag börjar nästan tro att mormors fibro-gener går igen för jag har haft ont på en massa ställen, armen, ryggen, fingrarna, knäna, huvet och fan och hans moster.
  • Allergi, prickar i hansiktet, klåda på benen, irritation i ögonen. Ja nästa år har jag tom bestämt att jag ska göra ett allergitest. Jag som inte är allergisk mot nåt.
  • Bloggen, ja bloggandet börjar bli ute tror jag. Iaf så börjar nog jag tröttna. Förut var det som en ventil, men nu har jag riktiga människor i köttrymden att tala med. Men jag postar massor av bilder på Instagram och facebook och Sumo gör verkligen succé så följ mig där, @pauies, om du inte har nåt bättre för dig.

20121121-125906.jpg

20121005-143035.jpg

sep-9

sep-6

sep-10

Barcelona-7

Rockamadour-14

Rockamadour-32

Banyule sur mer (43 av 88)

Jag på min drygt-22-årsdag

dinner8

dinner7

IMG_20120630_221732

20121227-155317.jpg

20121227-155346.jpg

20121227-155407.jpg

20121227-155756.jpg

20121227-155839.jpg

20121227-155850.jpg

20121227-155908.jpg

20121227-160034.jpg

I rymden kan ingen höra dig tänka

20121206-231259.jpg

Jag är en dålig bloggerska, men det bryr jag mig inte om. Jag har liksom varit lite som ett rymdskepp på senaste, halvt bortkopplad från moderskeppet. Vet inte vart jag är på väg riktigt men snart kommer det nog blir bättre.

Jag ska kanske åka till Japan i februari och på lördag ska jag till dalarna och förra helgen var jag i sthlm, det var helt sjukt kul. Jag lever ett liv i lyx. Med bästa vännerna, bästa pojkvännen, skönaste katten, pengar på banken, extrajobb och så vidare. Jag insåg nyligen att jag inte ens är rädd för människor längre, det har jag alltid varit men så plötsligt så har det gått över, helt fantastiskt. Mitt liv är kanske bättre än någonsin, bättre än SSRI, bättre än sommarlov, bättre än en lottovinst. Så därför spelar det ingen roll om jag är dålig på att blogga eller är som ett rymdskepp, för det jämnar liksom ut sig.

Och nu är det väl kanske dags att sluta innan det här spårar ur alldeles.

Jag och mamma hade en stavgångspromenad idag i öven en timme så känner mig faktiskt lite trött.

Godnatt.

 

Den eviga oturen

Bahhh.. Jag trodde ju att mitt liv skulle vara annorlunda nu, bättre liksom, att jag inte skulle hamna i fler cp-vidrigt, dryga, problemföljetonger. Så var det icke. Min semester, som på något vis ändå kändes helt fantastiskt, är nästan som ett skämt, och det har bara blivit roligare och roligare sen jag kom hem.

Det började redan på planet med en rad hysteriska nysningar, bara var nåt tillfälligt tänkte jag. Dagen efter spenderades sängliggande med feber och min UVI från midsommar, som tydligen tyckte att den första antibotik-kuren var en cakewalk, men att det var en ok deal att ta det lite chill under Peace & Love för att blossa upp och orsaka blod i urinen lagom till semestern. Dessutom hade min ena visdomstand orsakat en liten inflammation, som orsakade desto mer värk i mun och hals. På ett sätt var det kanske lika bra att ligga hemma i sängen, för mitt bagage hade tagit en avstickare till  München och kom inte fram förrän till kvällsmaten dagen efter. Som tur var fanns ca 7 läkare med i sällskapet varav en infektionsspecialist, ännu mer tur var att hon hade antibiotika med sig som jag kunde få. Jag blev långsamt bättre och kunde njuta en hel del av dagarna där innan vi drog vidare till den fantastiska staden Rocamadour, där inget dåligt hände och det mesta var positiva överraskningar. Vi upptäckte dock på vägen att vi hade råkat få med oss rumsnyckeln då vi åkte från hotellet i Banyule sur mer, så den fick vi lämna på vägen till spanska solkusten, en liten omväg på ca 2 timmar. Lloret de mar bjöd inte på så mycket hemskheter heller, förutom en million ungdomar på semester, vilket ju kan upplevas ganska skrämmande för någon som närmar sin 30, därefter kom vi till Barcelona. Där möttes vi av beskedet att vårt hotell gått sönder och att vi hade fått ett rum på ett annat hotell. Under en kort stund lyste lyckan över oss över att det var ett 4-stjärning lyxhotell, men efter mindre än ett dygn vände det och medan vi åt vår frukost på starbucks så kom två små pojkar och stal min mobil.

Nu när jag är hemma igen säger försäkringsbolaget att jag inte får något för bagage, försäkringen genom mastercard ersätter bara utlägg jag haft och som jag har kvitto på. Angående mobilen har jag inte fått nåt svar än, så ett visst hopp finns kvar. Och annars sitter jag på jobbet med karateförkylning och i söndags blev jag matförgiftad för första gången nånsin, tror jag. Har i alla fall aldrig mått så dåligt med magkramper, feber och diarre och det är först idag, onsdag, som jag mår helt bra.

Sen att den svenska sommaren visar sin sämsta sida gör en ju inte lyckligare. Men nu har jag gnällt av mig så nu ska jag vara glad och se framåt ska ju faktiskt flytta om 3½ vecka och det tror jag kommer bli sjukt bra.

Adios!

Att sälja sin själ, växa upp eller bara ha ett liv

Juli kommer bli en kul månad. Inleds i bakisångorna från peace & love och går rakt upp i luften och ner i Barcelona där en hyrbil väntar som ska ta oss till Banyul sur mer, för 5 dagars släktumgänge, därefter åker vi vidare till Rocamadour för ett par dagars friluftsliv/lugn/whatever man kan göra där och sen åker vi mot Barcelona, med ett stopp på vägen på ett ställe som jag inte minns namnet på och sen kommer vi slutligen till Barcelona, där vi också ska spendera ett par dagar. Sen blir det hem och jobb resten av månaden. Sådan är jag nu för tiden, en sån som inte bloggar för att jag har annat för mig typ. Så fukking vuxen och viktig, lol. Vi konstaterade det förra helgen, att vi börjar bli vuxna, flyttar ihop, skaffar lägenhet, tar examen. Sådär som vi aldrig trodde vi skulle göra. Inte på 1000 år. Men nu när vi gör det så känns det ändå ganska bra, för vi har fortfarande kvar varandra, trots att våra liv förändras så kan vi fortfarande ha kul när vi ses, vi är väl kanske sådana där vänner för livet. Och det är kanske det bästa av allt.

Och påsken vara än till valborg?

Man lär sig nya saker hela tiden. Bland annat hur man gör te, på rätt sätt. Här har jag gått hela livet och trott att det bara är att ta tet och hälla på vatten, men så är det tydligen inte alltid. Olika teer vill ha olika temperatur på vattnet och dessutom ligga i olika länge. Som tur är vet jag inget om ifall man behöver dricka det som fint vin med hela den proceduren (titta, lukta, lyssna, gurgla). En sak jag verkligen skulle vilja lära mig (snabbt och lätt helst) är att ta bra bilder. Jag har väl blivit lite bättre men det är så långt kvar! Sen skulle det såklart vara kul om man kunde ha något vettigt redigeringsprogram på datorn också, men då behöver jag en ny dator. I helgen fotade vi en del i alla fall och Tällberg bjöd på sin fantastiska vy och väder utan att knussla.

Nu flyger vi!!

Mitt första blogginlägg skrivet i ett flygplan, i luften. Teknikens under lixåm. Jag minns 28 k modemen, men då var ”bloggandet” förpassat till Lunarstorm och det hette ju inte blogg heller. Synd att kommunityn inte finns mer, annars hade jag kunnat ge ett smakprov. På tisdag är det alla hjärtans dag och då är det exakt typ 10 år sedan vi fick bredband hemma. Värsta bästa alla hjärtans dag det var. Fast knappast bättre än i år ändå. Erik slår bredband alla gånger. Och nu finns det ju wifi.

Pözz

A little box of love

Jag tycker om att komma hem och mötas av en Sumo som är så sugen på whiskas att han håller mig sällskap när jag går på toa och sen när han väl fått sin mat så börjar han ändå inte äta utan hoppar upp i mitt knä och gosar tills jag börjar krama honom för hårt, eller när jag bara behöver titta på honom för att han ska börja spinna. Det är kärlek.

Men annars så är det tentatentatenta! Är så jäkla trött på det här. När allt är klart och tentan är skriven så ska jag fan göra något galet. Jag måste, annars kommer jag bli knäpp. Känner mig redan tämligen otrevlig emellanåt. Det värsta med att ha det för bra är att man blir uttråkad. Måste lära mig att använda min energi till något kreativt. Som tur är åker vi ju till London snart, det blir kul. Funderar annars på att flytta ner till mammas tomma lägenhet medan hon är i Miami, med det blir ju lite meckigt med alla kläder, kattlådor och sånt.

London!!!

Nu är det bokat! Så skönt när saker går undan så att man inte hinner börja oroa sig eller tveka. Fredagen 10 februari klockan 18.20 åker vi till London, jag och älsk, stannar till 12:e. Vi ska bo på Hotell vid Hyde Park, gå på Les Miserables och shoppa. Ska bli hur awesome som helst och spännande, har ju aldrig rest med någon pojkvän förut, i alla fall inte längre än till Göteborg.

Se så söta vi är tillsammans?

Den yttre vs. den inre resan

Åh vilken fantastisk dag det är idag! Det började med en viss svårighet att hitta rätt busstation, var lite rädd att jag skulle missa bussen, men jag hittade rätt i tid, trodde jag. Det var bara det att bussen inte var i tid, eller det kom ingen alls. Jag och de andra två som skulle till flygplatsen stod och försökte komma fram till flygbussarnas extremt sega kundtjänst. Till slut fick vi beskedet att det skulle komma en taxi alldeles strax. Det var då en timme kvar tills mitt plan skulle gå och vi hade väntat i ca en halvtimme. Vi väntade, ringde igen, samma besked, jag ringde Pom som kom direkt, men precis samtidigt kom också taxin, som jag trodde skulle gå direkt, det gjorde den inte. Satt i taxin och försökte hålla mig samman, sprang in på Sturup, slet ur hårspray och hudcreme ur väskan, sprang vidare, kom fram, bara för att se hur landgången drogs in. Två minuter tidigare och jag hade hunnit. Pang! Jag skrek rakt ut i frustration, kastade min väska i golvet, sprakade, kastade vad jag kunde få tag i som inte var min mobil, skrek och svor lite mer. Men det fanns inget att göra, förutom att ta reda på hur jag nu skulle ta mig hem. I skrivande stund har jag bokat en biljett med Malmö Aviation klockan 14.55 för 1144 kronor. Anledningen till att jag känner mig skapligt lugn och glad är för att när jag kollade bokningsbekräftelsen på mailen så hade jag även fått ett mail från min kemilärare med tentaresultat och jag hade klarat mig! Tror aldrig jag blivit så glad för ett tentaresultat i hela mitt liv.

Jag hoppas ju givetvis att flygbussarna kommer ersätta min flygbiljett eftersom de fukkade upp allt, jävlar vad jag ska stå på mig! Men 1144 känns inte som en lika stor katastrof nu när jag vet att jag kommer få csn. Annars hade det varit väldigt tråkigt. Och så självkänslan av att faktiskt ha klarat 7,5 poäng högskolekemi. Det är nästan så att man tror att man faktiskt kan nåt, att man inte är helt useless.

Så idag har jag inte bara åkt taxi och snart flyg utan också humör-berg-och-dal-bana, inte konstigt att man har lite ont i magen.

Här kan man va..

Hänger hos Pom, som är på jobbet. Tänkte vila lite och sen ta en vända på stan. Om jag får kontakt med Pillan, dvs om hon varar på mitt sms, så kanske vi tar en fika. Malmö är fuktigt, allt är inbäddat i vit dimma så vi kunde inte ens se Öresundsbron från stranden vid turning torso. Det är lite mysigt, fast med risken att man blir sjukt seg och lite tråkig, avslappnad som en amöba.

Obs! Vädret på bilden är inte från verkligheten.

I morse åt vi frukost på ett jättemysigt café som påminde om Hugos i Muppsala, fast bättre. Sen åt vi Italiensk glass som var i klass med Ben & Jerry’s, som jag förövrigt åt igår hos mamma innan jag åkte, Strawberry cheesecake. Tur det inte är semester jämt, då hade jag blivit fet. Sen ska vi i alla fall röra lite på oss.

Och ungefär här fick jag slut på saker att skriva.

Charlotte Gainsbourg – Master’s Hands

Puss & hej!

Malmoe!

Ikväll smäller det! Jag kommer för första gången göra en inrikesflygning, till Sturup! Ska bli spännande, har inte packat än, men jag har i alla fall tvättat. Pom kommer och hämtar mig och sen ska jag tydligen få vin, men jag ska dricka med förnuft! Det är min nya paroll, vara lite mer vuxen och kontrollerad. Men jag ska inte bli tråkig för det, bara minnas lite mer dagen efter. Vi ska kolla på AnimalPlanet och imorn ska vi göra något annat, typ festa och kanske fika med Pillan och hennes avkomma Ebba.

Mamma ska skjutsa mig till Arlanda så jag sitter och väntar på henne just nu, önskar att tiden gick lite snabbare. Sumo ska få bo hos henne också när jag är borta, försökte avhåra honom i förebyggande syfte så mamma slipper blir fullkomligt inhårad, blev en rekordstor hög, borde kanske tagit kort, men han hårar massor fortfarande

Smell you later duuudes! Bai!

Friiiiiiidag!!

Sista dagen @ kärnkraftverket! Åtminstone för nu. Lyckades försova mig för första gången, vaknade 05.25. Men jag slängde på mig lite kläder och hann till och med dra upp persiennerna innan jag gick till bussen som jag tajmade perfekt! Sen körde chauffören skitfort så jag kunde inte sova men kom till jobbet extra tidigt bara för att upptäcka att det inte gick att logga in på datorn. Tydligen var det ett systemfel så ingen kunde logga in på 1,5 timme. Som tur var hade inte Annika loggat ut så halva växeln var igång i alla fall.

Av någon anledning är jag på sjukt bra humör. Vet inte om det var de extra 20 minutrarna i sängen eller äventyret på jobbet eller kanske vädret, men har inte känt mig så här glad och pigg på länge. Just ja, jag bokade biljett till Malmö igår också, åker på onsdag kväll och hem lördag. Ska bli skoj som fan! Najs att flyga också istället för att åka tåg, tåg är så b när man ska åka långt.

I kväll ska jag bara ta det lugnt, kolla på film, sova tidigt, försöka gå upp tidigt, PLUGGA. Måste verkligen put my mind to it i helgen så att omtentan går vägen på måndag.

KTHNXBAI

Stockholm på gott och ont

Igår åkte vi ju till sthlm igen. Ganska segt till att börja med, min kropp ville nog hellre inta horisontalläge och äta glass. Men vad ska man göra liksom, det är ju uppenbarligen helgen man lever för och då får man ju bjuda till. Hittade en riktig Pau-topp på hm, av alla ställen, det är en bra med sthlm att det finns så många fler hm så att utbudet faktiskt blir bättre, hm i Uppsala suger faktiskt rätt hårt, värdelöst att det bara finns ett inne i centrum också.

Mot kvällen var det fortfarande skitsegt, vi borde väl kanske tänkt på att dricka lite mer kaffe kanske, men min mage har varit så krånglig senaste veckan så det kändes kanske inte som den bästa idén. Så vi kom iväg lite sent till förfesten, som bestod i ett gäng tjejer från Borlänge, förutom mig Dave och Chris. Stämningen där blev inte heller så fantastisk när folk började gråta och sörja över tjejen som dog på Peace & Love, inte helt rätt timing kanske. När vi väl kom iväg ut så skulle vi på ett ställe där man behövde vara ”vip” för att komma in och de andra råkade gå in i förväg och då var det helt kört för oss sen. Så vi hamnade på KGB sista timmen och sen drog vi till Debaser där det var queer-kväll och i princip bara flator, dessutom var nästan alla väldigt butch enligt Chris och Dave. Jag var mest trött och lite uttråkad.

Så det var väl en inte helt lyckad kväll, men kul att träffa Chris i alla fall och jag fick ju tag i det fina linnet och sådär. Det kan ju inte bli top-notch varje gång. Och den här gången hade vi faktiskt koll på proppen till luftmadressen så det blev en natt utan närkontakt med golvet och jag fick ha hela dubbelmadrassen för mig själv för Dave envisades med att sova i den lilla 2-sits soffan, det hindrade honom dock inte från att snarka lika mycket som vanligt.

Du och jag bloggen, du och jag.. eller?

Jag är sjuuuuuukt ineffektiv idag. Eller nä förresten inte helt. Har skickat 63 sms sedan jag kom hem för 18 timmar sedan och då har jag ändå sovit ca  8 timmar också. 1 sms ungefär var 10:e minut. Och då har jag faktiskt hunnit med en hel del annat också. Har duschat, blivit bjuden på lunch, hämtat cykeln vid stationen, handlat m.m. Så nu börjar jag nästan tycka att jag varit sjukt effektiv, men jag har ju inte bloggat så mycket. Det mesta sms:andet har rört morgondagen då jag för första gången ever ska jag hem till Chris i Solna. Ska bli kul att se hur och var han bor nu, se om Stockholm är bättre än Rundels. Dave och Joel ska med också och Anna är redan där, synd nog skulle Rinda jobba annars hade blivit riktigt episkt. Men det kan nog bli rätt bra ändå.

Några bilder från resan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det blev mycket bilder på mat, för jag gick verkligen in för att äta engelskt, vilket innebar ganska lite vegetariskt, bara på Jamie Olivers krog blev det helvegetariskt. Inte så många bilder på shopping för det är ju kanske inte så kul att titta på, till skillnad från mat. Mycket kaffe blev det och gott och billigt var det men varmast var det på Ritazza där man fick vänta en halvtimme innan det gick att dricka och jag brände mig såklart ändå. I Bath bodde vi på ett helmysigt och väldigt engelskt hotell med heltäckningsmattor, lutande golv, knarrande trappor och en hiss som man åkte i på egen risk. Bara en bild från London, på Animals In War, som var ett ganska fint monument över alla djur som dött i Storbritanniens krig och texten ” They had no choice”. Borde kanske tagit en bild på Primark, den billigaste klädaffär jag någonsin besökt, men den skulle ändå inte kunna visa hysterin som försiggick där inne.

Pöss

Pauie vs. Restuppgift : 4-0

Okej det är inte helt sant, det är lite mer kvar på första uppgiften också. Men annars så är jag nästan klar. Det har verkligen tagit sin tid dock. Men idag är jag åter mer taggad igen, mer skärpt. Jag undrar om det var rosévinet eller kanske ölen, jag drack igår. Det verkar ju gå bättre dagen efter alkoholintag, ironiskt nog. Differentialekvationer står på dagens tablå eller en differentialekvation i alla fall. Borde ju inte ta så lång tid kan man tycka.

Som ni ser håller jag på att glida ur bild, dvs. jag glider snart från Uppsala till Säter. För att erbjuda mig själv och mina tjänster. Och för att återse min katt såklart!

 

 

I Could Be Dreaming of You

Nu har jag varit här uppe i några dagar och det är väldigt trevligt. Tydligen var det dags för en återhämtningsperiod så istället för att åka en massa skidor och plugga, som planerat, så har jag sovit. Fast vi åkte faktiskt skidor igår men det gick inte särskillt bra så jag hade ingen lust att lägga ner 300 till på ytterligare en dag, när det är ca 8 plusgrader, snön känns som sirap och man önskar sig en motorbåt emmellanåt.

Idag sov jag till halv 1, det vill säga ca 12 timmar, och drömde en massa drömmar. Att stänga ögonlocken var som att slå på en film, ganska underhållande. Drömde om J, vilket jag inte kan minnas att jag gjort förut, en rätt skum dröm såklart, som handlade om att vi försökte ha sex utomhus, mitt i stan i Uppsala typ, det gick dock inte så bra för vi fick , underligt nog, inte vara ifred. LOL.

Jag var in i shopen uppe vid backen och kikade lite idag och hittade till min förtjusning en riktigt najs, grön mössa med vita prickar, på halva priset. Så nu slipper jag ha min gamla tråkiga svarta.

Adios amigos.

Be gone.

Nu åker jag snart, fast jag kom ju just hem. Hem ljuva hem. Måste bära ner resväskan från vinden, har kommit på att jag ska ta den stora, den med hjul. Så kan jag ha pjäxor och allt däri. Det vore bra om någon kunde uppfinna ihopfällbara skidor också, tack på förhand. I och för sig var det två år sedan jag åkte senast och kanske 8 år sen jag köpte nya skidor, så det kanske inte skulle vara jag som köpte de där skidorna, men det vore uppenbarligen väldigt praktiskt.

Jag har varit nervös, eller åtminstone uppskruvad så att jag inte kunnat sova de två senaste nätterna. Oavsett vad man vill så är det förflutna rätt skrämmande, men det kan väl vara bra att möta det ibland också, det kanske är bra för utvecklingen. Jag har just läst ut Nyckelfågeln av Haruki Murakami och känner mig lite sådär som man gör efter hans böcker, som om världen vore lite magisk och att saker händer av en opåverkbar orsak, samtidigt som det är viktigt att tro på sina inre känslor för att inte missa viktiga tillfällen. Ja det låter lite flummigt men jag kan starkt rekommendera Harukis böcker, jag har älskat alla jag läst och jag är grymt imponerad av honom som författare. Och jag känner att det här är ett tillfälle jag måste utnyttja.

Men nu måste jag packa innan det blir för sent.

Bai.

Leaving you behind

Japp nu är det klappat och klart, bokat och betalt. Jag åker till värmland om en vecka! Först till Branäs och glida på skider med syrran och sen blir det Karlstad och ett möte med det förflutna skulle man kunna säga. Drygt 5½ år sen var det vi sågs sist, det ska bli intressant. Jag har lite ångest för att åka bort, inte för möten och sånt, eller jo det med, men bara att åka hemifrån. Jag vill bara vara hemma jämt, typ. Jag har aldrig varit sån förut, men nu känns det verkligen som jag missar en massa så fort jag åker bort, därför känns det liksom trist. Fast samtidigt är det ju bra att man trivs hemma, det är ju ändå där man är oftast.

Men nu är biljetten bokad och allt är planerat. Påsken firas i Säter och förhoppningsvis blir det lite jobb, det skulle behövas. Jag känner mig så full av energi. Lite ironiskt när man sovit 3 timmar och dessutom ätit dåligt i flera dagar. Livet är en fest. 🙂

Adios amigos.