Dumhet, smarthet och otrohet.

Jag är så jäkla dålig på att vänta ibland, låta saker ta sin tid. Eller jag tycker att jag låter dem ta tid fast tiden är alldeles för kort och jag blir nipprig om jag behöver vänta mer. Och om jag säger att varje gång jag känner att jag tappar kontrollen så får jag vidrig, skärande ångest, så låter jag ju som värsta kontrollfreaket. Men det är jag ju inte, det handlar nog mer om tillit. Men det är ju så svårt att veta vilka man kan lita på och inte. Hur många gånger har man liksom inte trott att någon är att lita på som sedan visat sig vara riktiga as. Aset är ett bra exempel. Jag förstår inte hur jag kunde vara så dum att jag litade på honom, han behövde ju knappast anstränga sig. Hur kunde jag tro att jag betydde något fast vi inte träffades på flera veckor, fast han nästan aldrig kom och hälsade på mig? Ung, dum och naiv. Man tror att folk känner precis som en själv, att de är lika kära, fast de egentligen ligger med sina ex eller annat löst folk varje helg.

Jag har lärt mig av mina misstag, jag har varit bitter. Men inte blev jag gladare av det. Att inte lära sig av sina misstag är också dumt. På nåt sätt måste man liksom lära sig vad det egentligen är man ska lära sig, för det är inte alltid vad det verkar vara. Man får inte vara för dum, men inte för smart heller.

Leve det.

It’s A Trap!

OMG! Vilken jävla dag, eller vilken jävla BAJS (SJAB). Försökte komma in på sj’s sida hela dagen utan att lyckas och när vi väl kom in till stationen och skulle köpa biljett så var det för sent, sista tåget hade redan gått. Så jääävla störande, jag som hade bokat in öl med Staffan och allt. Blev matt och ganska grinig. Är fortfarande matt och lite irriterad över att inte vara hemma. Jag längtar hem och är lite otålig. Vet inte riktigt varför, jag brukar ju hålla mig lugn när jag vet att jag inte har något val. Men nu vill jag hem och göra saker, inte minst föra över handpenningen för min lägenhet. Men jag vill göra annat också! Typ städa, gå till ikea, gå flera mil, springa, träna, hänga med mina bästaste kompisar (typ två kvar i stan eller nåt men ändååå), planera, drömma, planera lite mera, packa saker i lådor, välja ut färger, köpa blommor och kanske till och med dricka lådvin. Jag vet inte var den här otåligheten kommer ifrån, jag kan bara gissa. Man skulle kunna tro att det har med den hära nya lägenheten att göra, men det kanske inte bara är det. Just det intagningsbeskedet kommer i veckan också. Men jag känner mig inte alltför orolig för det. Jaja det lugnar sig säkert bara jag kommer hem, men nu ska jag sova.

Sweet dreams!