Livet blir tomt utan kaffe.

Jag funderar på att gå ner på stan bara för att köpa kaffe. Känns lite fail. Men har man ingen kaffemaskin och inget snabbkaffe så är det fan inte lätt. Funderar på att gå dit ändå, behöver nytt lyse till cykeln, mopphuvud, stretchjeans och en ny bh. Känns lite tråkigt att gå själv bara, lite ineffektivt att inte umgås samtidigt, fast egentligen så är det nog mest effektivt att gå själv. Jag har väl alltid tyckt det, eller om det bara varit en bortförklaring, för att jag nästan alltid gått ensam. Ensamheten, min gamla bästis.

Men här blir ju inga barn mosade i alla fall. Och det om något är ineffektivt, har ju massor jag måste plugga. Men som sagt, en kaffe hade varit användbar som startmotor.

I natt drömde jag att jag var hos en superduktig hoppryttare, tror att han kunde flyga och han var typ bäst i världen. Lite som Rodrigo Pessoa, back in the day, och han gillade mig såklart, fast jag var skeptisk. Igår drömde jag om djuravdelningen på ica maxi, fast de hade massor av djur. Känns som mina drömmar försöker säga mig att jag borde skaffa fler husdjur, typ tre marsvin.

Annonser

Som en pepparströare på grönbete.

Jag tog den här bilden på Pontus igår när han var i färd med att gnaga i sig min krukväxt. Han står faktiskt fortfarande där och gnager, går inte så snabbt när man är gjord av porslin. Salt har siktat in sig på ett vykort i form av en våffla med hjortron och grädde.

Jag funderar på att döpa om Salt till Hampus, för när jag gick på dagis så var jag ett tag förtjust i en kille som hette Pontus som hade en lillebror som hette Hampus som var väldigt kul. Man kallade dem alltid för Pontus och Hampus, som en enhet liksom. Fast på sätt och vis så känns det lite fel, det borde ju vara ett namn som börjar på S.

The Wind-Up Bird Chronicle

Lärde mig just att boken Fågeln som vrider upp världen heter The Wind-Up Bird Chronicle på engelska. En riktigt bra bok skulle jag säga, som de flesta av Haruki Murakamis böcker, alla som jag läst har faktiskt varit väldigt bra. Fågeln som vrider upp världen handlar om en man vars fru plötsligt försvinner, hans katt försvinner också och så träffar han på en massa mystiska människor, bland annat en kvinna som heter Malta som verkar vara synsk eller något i den stilen. En brunn har också en central roll i boken. Murakamis böcker är awesome för att de balanserar på gränsen mellan dröm och verklighet på ett helt fantastiskt sätt.

Hans bok Norwegian Wood filmatiserades förra året och jag har bestämt mig för att se den snart. Norwegian Wood är nog den bok jag läst av honom som har mest verklighetsförankring. Den handlar också om en man, eller pojke, och hans vänner som tar livet av sig och om en flicka som heter Midori. Det står i boken, jag vet inte om det är sant för det är Midori som säger det och hon ljuger en del, att midori betyder grön. Jag ska döpa ett av mina framtida marsvin till Midori efter henne.

Det kunde varit jag!

E skickade en länk till mig på facebook. Värt att få pris för att man tar hand om övergivna marsvin. Värt att ha 20 egna marsvin. Mmmm… Mitt mål är ju att skaffa 250 marsvin. Än så länge har jag en katt, epic fail på den. Kvinnan i artikeln heter Winge i efternamn, undrar om hon är släkt med den Wingen jag känner?

Åhh jag får marsvins-cravings. Jag vill också ha 20 marsvin, eller i alla fall ett par tre stycken. En röd, en svart och kanske en brun. Molly, Blondie och Midori. ♥

Världens bästa Gurkis:

Kitteh ♥ Guinea pig

Dagens tema blir en mix av mina två favoritdjur. Den första filmen hittade jag på icanhascheezburger och jag tänkte att det kunde varit Sumo, eller det hade varit fantastiskt om det var det.

Nästa film var bara alldeles för söt precis som den sista. Jag kanske har fått en ny dröm, det kanske inte är tre marsvin jag ska ha utan en katt och två marsvin, tillsammans sida vid sida. Lol. Men allvarligt så vore det fantastiskt om katter kunde föda marsvin. 🙂

I kott myself.

Åh det här är en bra dag, trots lite fylle-sms-ångest, såg igelkotten när jag gick hem från uplands. Kände mig bara tvungen att följa efter den, fast jag tror det gjorde den lite stressad för den gick runt och verkade helt lost.

Kontrakt – Check!

Nu är jag vuxen tror jag, lite vuxnare i alla fall. Det konstiga är att det känns så bra, det känns tryggt på någe vis. Som att allt är på väg åt rätt håll och att allt kommer bli bra. Fast det är nog att överdriva, saker kommer fortfarande fukka upp. Jag menar senast igår skickade jag fylle-sms till sedan länge raderade nummer. Och allt det där känns riktigt bajs, jag kan liksom inte kontrollera det och det är inte bra för jag förstår ju att intet gott kan komma av det. Men det känns som jag kommer ha något att falla tillbaka på när allt känns som bajs. Jag kommer ha Sumo och jag kommer ha en riktigt najs lägenhet i främre luthagen, det är ju lite som att en dröm gått i uppfyllelse. Jag funderar lite på det här med marsvin också, men jag borde kanske vänta lite. Kanske vänta till efter Sumo till och med. Det är kanske det vuxna valet, men det är inte crazy guinea pig lady-valet.

Åh jag borde verkligen sova, känner på mig att jag ligger riktigt mycket back och det är kanske inte så bra med tanke på den kommande veckan och all fest. Jag har börjat få så mycket minnesluckor och det känns inte alls bra.

Mmm.. Men nu är det natt. Sleep tight!

Shreeks and squees.

Jag har uppdaterat min mobil idag, något som tar sådan sjukt lång tid att det är löjligt. Jag brukar annars vara väldigt nöjd med min nokia, men just biten då mobil ska kommunicera med dator och tvärtom den är bara helt värdelös. Men nu har jag lyckats radera alla sms, inklusive en tåg-biljett, av misstag, dubblera alla kontakter i telefonboken, radera bilder och lägga in lite ljudfiler, uppdatera kort och gott. Det positiva med det hela är att jag bytt ringsignal till en ny keane-låt, har dock glömt vilken och äntligen så har jag lagt in marsvinsljud som sms-signal, har tänkt på det i evigheter. Så lite nöjd är jag, men ganska missnöjd också. Som tur var hade jag sparat beställningsnumret till min biljett.

Annars gjorde jag en annan tabbe idag. Åkte till systemet för att köpa endast en öl, en god öl, min nya metod är ju annars att köpa äcklig öl, men jag tänkte att en god kunde man kanske unna sig. Kommer dit i sista minuten och tar mig öl, går till kassan och upptäcker att jag glömt lägga i körkortet i plånboken! Bittert. Men jag passade på att köpa ett födelsedagskort till bror och vax till mina ben. Men fortfarande bittert.

OMG! Fick just min nya mobilbiljett, till tåget, och min mobil låter exakt som ett marsvin! Vet inte om det är bra eller dåligt för jag har ju en ganska speciell relation till marsvin och deras ljud. När jag hör dem väcks starka känslor inom mig, antar att det är från tiden med Gurka, man skulle nog kunna likna dem med moderskänslor. Nu väntar jag spänt på nästa sms.

Ktnxbai.

Time To Pretend

Det verkar vara inne att förlova sig. På ett halvår har typ 6 par jag känner förlovat sig, nu senast min gamla bästa kompis från lågstadiet. Jag förstår inte vart världen är på väg? Varför förlova sig liksom? Och varför alla på en gång? Mina egna framtidsplaner innefattar endast tre marsvin, en eller två katter och en häst. Man kan kalla mig patetisk, det är okej. Jag har bara så svårt att tro på att jag ska hitta någon att dela allt med. Jag vet att sånt händer, uppenbarligen eftersom alla förlovar sig, men jag har så svårt att tro på att det ska hända mig. Och jag bryr mig inte heller. Så det är okej att kalla mig patetisk, senare kommer ni kalla mig Crazy Guinea Pig Lady.

Love Is The End

Jag kikade just in en sväng på lunarstorm och råkade snubbla över det här i min dagbok:

Farväl Gurka.
Lör 8 apr 2006 20:53


Det mest fasansfulla som kunde hända har hänt. Gurka är död. Det känns helt overkligt. Gurka är liksom en del av mig, en viktig del i mitt liv.

Varje dag när jag kommer hem och öppnar dörren så kommer jag precis på när jag öppnat munnen att det inte är någon idé att säga ”Hej bebis!” och det gör lite ont i mig.

Varje gång jag lyssnar efter prassel i buren utan att höra nåt så gör det lite ont.

När jag tänker på hans livlösa kropp i mitt knä så vill jag bara gråta.

Jag kommer alltid alltid att minnas honom, hur många andra marsvin jag än skaffar i framtiden. Han kommer alltid att vara speciell.

Min Gurka, jag älskar dig.

Jag vill typ gråta igen. Gurka var fan the best ever thing. Och jag hade nog glömt av det lite, trots bilden på väggen, men nu kommer det tillbaka. Känslan av hans päls, hans små fötter, hur det kändes när han slickade på mitt finger, hur han kuttrade, hur han pep på morgnarna, hur han brukade gäspa  och lägga sig ner i knät när man kelade, hans tjocka mage, allt. Fantastiska, underbara Gurka.

gurka

Maneater

Ibland känner jag mig som en riktig maneater. När jag bara liksom utser ett offer och sen säkta men säkert, okej ibland ganska snabbt, närmar mig för att till slut hugga till och släpa med mig bytet hem. Men det var inte vad som hände igår. Senast det hände var i början av juli och jag behövde inte ens hugga särskillt hårt. Igår blev jag dock förlovad, helt oförutsett så bara stampade ödet in och såg till så att en ung mans finger fastnade stenhårt i min ring, den gick verkligen inte att få loss. Jag vet inte riktigt hur det står till nu för han fick ju gå hem med den, men jag hoppaguineasauriuss nästan, för hans eget bästa, att han knipsat av den.

Pauosaurius. Det är det nya. Och jag är lika social som en kelsjuk katt och glad. Jag har så fullt upp dock att jag knappt hinner vara hemma, inte skriva blogg. Men nästa vecka blir det nog annat. Bai.

Jag ska bara..

Jag borde skriva mer, men min hjärna har varit lite slö idag, men efter träningen så kom jag igång igen. Träning är bra.

Jag har kommit fram till att jag inte trivs i mitt rum, har haft en ”jag ska ju ändå snart flytta”-känsla ganska länge och jag har ju faktiskt inte bott här mer än några månader. Så jag funderar lite på vad jag kan göra för att trivas bättre, idag städade jag i alla fall. Det blir så jäkla stökigt så snabbt och det stör mig och så är det ju en stor del av rummet som knappt används, trots att andra halvan känns jäkligt tight. Jag måste verkligen komma på något sätt att möblera som är bra på alla sätt. Ett större soffbord, med lådor för papper vore inte heller fel. Eller en hel jävla lägenhet. Jag kanske borde ta tillbaka Mattias så kan vi flytta ihop och så kan jag skaffa massor av marsvin som substitut för allt jag saknar. Det är det också, att jag vill ha en hög med pipande smågrisar och kanske en katt. Min pappa skulle säga att jag egentligen vill ha barn, men det vet jag ingenting om, jag vet bara att jag ska ha minst två marsvin som ska heta Molly och Blondie och jag vill ha dem nu!

Hål och sprickor.

Jag känner mig lite sådär småtrasig på insidan. Sådär som när man inte riktigt orkar bry sig om allt utan bara ett fåtal saker som att klä på sig, tvätta och kanske äta, fast helst inte. Det är ett klart bakslag på min väg. Men konstigt vore det väl utan snedsteg, allt kan ju inte gå bra direkt, då vore det ju inget liv. Men tänk om allt skulle gå bra ändå, under ett långt tag, sådär så att man glömmer bort att det går bra och inte bara är vardag. Men den lotten är inte min. Jag är en av dem som tillhör dem 10% som är inblandade i hälften av alla trafikolyckor och troligtvis i många fler olyckor. Jag är en av dem som blev utanför i skolan. Jag är familjens svarta får, på sätt och vis. Och nu ska jag nog släppa självömkanstråden och tänka på lite bättre saker. Som jobbet jag kanske får! På vårbalen som förhoppningsvis blir den bästa och spexet som jag borde träna på.

Den bästa hjälpen mot lessenhet är att tuba marsvinsfilmer på youtube och läsa lolcats. Ännu bättre vore i och för sig med ett alldeles eget marsvin, men så länge så får det räcka med film.

Shopattack.

Idag när jag var nere på stan passade jag på att kika förbi i djuraffären. Jag hade en känsla av impulsshopping men behärskade mig från att impulsköpa marsvin. Det kändes som en ogenomtänkt impulsvara. Men det var helt otroligt söta, jag förstår inte hur länge till jag ska klara mig utan några små ullebulleputtefnuttsöta husdjur, det gör ont i mig att inte ha marsvin, eller åtminstone en katt.

Istället gick jag vidare till stadium och köpte träningsbyxor, för det var galet länge sen sist och det kanske är större chans att jag håller i träningen om jag har najsiga nya kläder. Sen fortsatte jag till kicks och hittade äntlingen det mytomspunna torr-schampot, som jag var tvungen att ha och egentligen skulle jag köpa vaxremsor till benen och så gjorde jag slag i saken, som jag funderat på ett tag, och köpte färgförbättringsbalsam och istället för nytt vax köpte jag texturing gum. Som tur var var det rabatt på allt utom vaxet så jag sparade säkert typ 45 spänn. Hurra!