Som en blogg fast kanske mest som en dagbok

Hehe. Jag har dålig humor, det är en tillgång. Vet inte varför jag bestämde mig för att skriva igen. Men jag konstaterade nyss att jag inte hade motivation till att göra någonting annat så det var kanske en kompromiss.

Det har hänt mycket ses sist. Jag har blivit singel och flyttat till skogen (3 km från centrum). Har åter en alldeles egen lägenhet som jag hyr ut ett rum i och jag trivs väldigt bra med det mesta. Man ska inte ha för höga förväntningar, då blir man oftare glatt överraskad.

Katterna har blivit utekatter båda två. Sumo har blivit lite gammal och Siri är lite mer vuxen, till Sumos stora glädje. När de är ute brukar de hänga med en fluffig, gul grannkatt med extremt lång svans, som ständigt försöker attackera. Den har dock respekt för Sumo och Siri tycker att allt är på skoj. Båda katterna är otroligt bundna till mig och följer efter mig när jag går till tvättstugan i grannhuset och de vill inte gå in med någon annan i alla fall inte Siri.

Det står en massa träd runt om husen här. Det ger på något sätt lugn. Jag har känt mig lugnare sen jag flyttade hit för två månader sen. Försöker anstränga mig för att gilla läget också. Inte stressa. Det är najs. Försöker jobba på min självkänsla också. Jag är ju snart 30 och då måste man ha skinn på näsan och våga ta för sig lite. Erfarenheter av livet har jag ju åtminstone så det räcker tror jag, i alla fall dåliga erfarenheter. Jag tror hela tiden att det där ska vända, att saker ska börja gå lite lättare, men nä det kommer alltid bakslag. Fast å andra sidan så har jag det jävligt bra ändå. Jag lever ett liv i lyx jämfört med de flesta andra på den här jorden. Därför måste en ha bra självkänsla, så att en inte drabbas av självömkan. Självömkan har inte hjälpt någon någonsin. Men alla kan inte heller vara tuffa som Thatcher. Men man måste alltid kämpa för sig själv, för ingen annan kommer att göra det och då är det bäst att ha starka muskler (se bild).

muscle

Lurvpöss!

Annonser

Bara en snabbis

Jag borde plugga. Men jag ville bara skriva ner typ två saker, det kanske blir fler.

För det första så blev jag väldigt glad av filmen Hotell som jag såg i onsdags, den var annorlunda och lite knäpp. Och det som jag blev ännu mer glad över var när jag fick veta igår att Bio Rio börjat med A-märkning (A som i approved) av sina filmer och att Lisa Langseth som gjort Hotell också fick en stämpel (oklart hur det gick till med jag tänker mig nåt i stil med dockan (som förvisso klippts bort nu) i tomtens verkstad på Kalleankas jul). För alla som inte hört talas om Bechdel-testet så finns en beskrivning HÄR.

Den andra saken jag blir glad för är att folk har börjat ställa krav på de politiska partierna. Tidigare har jag haft en uppfattning om att folk bara väljer en sida och sedan smutskastar den andra. Vilket jag finner högst irriterande. Men uppenbarligen så börjar folk bli sura och demonstrera för att inget parti ger dem (oss) vad de vill ha. Inte ens sossarna kommer undan. Och jag blir glad för jag vet inte alls vad jag ska rösta på i nästa val men om det sker en förändring så kanske det finns hopp. Jag läste detta blogginlägg som Birger Schlaug skrivit och kände bara ”Upp till kamp!” eller kanske snarare ”Den här länken ska jag like:a på fb så att fler kan läsa den och bli inspirerade”. Och för övrigt hade jag fullkomligt glömt bort att Schlaug var miljöpartiets första talman.

Trans-katt

Och det var väl allt för nu.

Kurr kurr

Inte helt död än

Nej men hej! Hej men nej!

20130728-184053.jpgBloggen du är inte död än. Jag fick ett infall att skriva här för att jag är så glad. Mitt liv är verkligen bra nu.

Nästa vecka ska vi få en ny liten katt som ska heta Siri. Bara en sån sak. Sen är det ju en helt underbar sommar, varmt och härligt. Men framförallt så finns det så många underbara människor i mitt liv som gör mig så glad. Det är nästan helt otroligt. Som om jag levde i en dröm. Fast sen finns det förstås lite som är svårt, men det är inte så viktigt just nu. Jag älskar mitt liv. Det är inte så ofta en vill säga det så det är helt klart värt ett eget blogginlägg.

Peace out!

20130728-184206.jpg

2012 – Mitt år i köttrymden

Jag har hört att man ska göra tocken där årskrönika. Och nu sitter jag på jobbet och det är rysligt lugnt så vad passar bättre än en liten tripp längs årets tidsaxel.

Jag minns inte riktigt vad som hände under våren, men man kanske kan göra en liten lista.

De fem bästa 2012:

  • Blev sambo, det var ju najs. Större lägehet, bättre mat, mer sällskap, bättre ekonomi.
  • Jag tror att allt som hänt gjort att jag känner mig mer vuxen och det känns bra, jag är liksom inte rädd för människor längre.
  • Vi var på två asbra semestrar, först London och sen Frankrike och Spanien, det var verkligen härligt.
  • Jag har haft mycket kul med mina vänner, även om tillfällena kanske är färre så är kvalitén desto bättre, har verkligen världens bästa vänner.
  • Träningen har verkligen gett resultat i år även om jag måste jobba en del på längskidåkningen, men jag har mycket motivation så det ska nog gå.

De fem sämsta 2012:

  • När vi var på semester så blev jag bestulen på min mobil och min väska kom försent. Det förstör verkligen sjukt mycket att folk ska hålla på och sno ens grejer.
  • Utbildning utbildning utbildning, den kommer ta livet av mig, som min mamma sa. Det blir liksom aldrig bättre.
  • Smärta jag börjar nästan tro att mormors fibro-gener går igen för jag har haft ont på en massa ställen, armen, ryggen, fingrarna, knäna, huvet och fan och hans moster.
  • Allergi, prickar i hansiktet, klåda på benen, irritation i ögonen. Ja nästa år har jag tom bestämt att jag ska göra ett allergitest. Jag som inte är allergisk mot nåt.
  • Bloggen, ja bloggandet börjar bli ute tror jag. Iaf så börjar nog jag tröttna. Förut var det som en ventil, men nu har jag riktiga människor i köttrymden att tala med. Men jag postar massor av bilder på Instagram och facebook och Sumo gör verkligen succé så följ mig där, @pauies, om du inte har nåt bättre för dig.

20121121-125906.jpg

20121005-143035.jpg

sep-9

sep-6

sep-10

Barcelona-7

Rockamadour-14

Rockamadour-32

Banyule sur mer (43 av 88)

Jag på min drygt-22-årsdag

dinner8

dinner7

IMG_20120630_221732

20121227-155317.jpg

20121227-155346.jpg

20121227-155407.jpg

20121227-155756.jpg

20121227-155839.jpg

20121227-155850.jpg

20121227-155908.jpg

20121227-160034.jpg

I rymden kan ingen höra dig tänka

20121206-231259.jpg

Jag är en dålig bloggerska, men det bryr jag mig inte om. Jag har liksom varit lite som ett rymdskepp på senaste, halvt bortkopplad från moderskeppet. Vet inte vart jag är på väg riktigt men snart kommer det nog blir bättre.

Jag ska kanske åka till Japan i februari och på lördag ska jag till dalarna och förra helgen var jag i sthlm, det var helt sjukt kul. Jag lever ett liv i lyx. Med bästa vännerna, bästa pojkvännen, skönaste katten, pengar på banken, extrajobb och så vidare. Jag insåg nyligen att jag inte ens är rädd för människor längre, det har jag alltid varit men så plötsligt så har det gått över, helt fantastiskt. Mitt liv är kanske bättre än någonsin, bättre än SSRI, bättre än sommarlov, bättre än en lottovinst. Så därför spelar det ingen roll om jag är dålig på att blogga eller är som ett rymdskepp, för det jämnar liksom ut sig.

Och nu är det väl kanske dags att sluta innan det här spårar ur alldeles.

Jag och mamma hade en stavgångspromenad idag i öven en timme så känner mig faktiskt lite trött.

Godnatt.

 

And the winner is…

20121107-132111.jpg

Jag har nog aldrig blivit glad över ett presidentval i USA, jag har väl aldrig ens brytt mig särskilt mycket ens. Men idag, varje gång jag läser om Obamas vinst så pirrar en liten glädje bubbla till i mig. Jag gillar Obama, på nåt sätt känns han svensk, jag tänker på honom som svensk när jag ser honom, jag kan liksom relatera. Men kanske viktigast av allt är ändå att Mitt Romny inte vann. Vilket jävla stolpskott. Alla hemska uttalanden om kvinnor och abort och gud och fan och hans moster. Så skönt att han fick veta att han inte förtjänar att vinna. Enligt statistiken i dn så röstade 93% av de afroamerikanska medborgarna på Obama, 60 % av dem mellan 18-29 och 56 % av kvinnorna. Det är intressant med statistik, det måste jag intala mig så att jag kan sitta ännu en dag med mitt tentaplugg.

Mitt hår ser fördjävligt ut för att det är det, vet inte vad som kan rädda det och mina ögon har börjat reagera på mascara så jag får välja mina fina dagar. Men glasögon är kanoners.

20121107-132120.jpg

I morse upptäckte jag dessutom att jag hade punka på cykeln, annars hade jag varit i skolan på föreläsning om genetisk varians och covarians nu. Men istället får jag stanna hemma och försöka göra nåt vettigt. Har omplacerat mina stackars orkidéer som är på utdöende och så har jag förstås lämnat in cykeln och läst igenom ena föreläsningen. Mitt liv är verkligen inte mer intressant än så, att jag tagit upp bloggandet igen är ett talande exempel på att jag har alldeles för mycket tid för mig själv.

Men nu tjatar Sumo om att han vill gå ut.

”God” bless America!

20121107-132137.jpg

Sluta jiddra börja trolla

Igår var en mörk dag. Plugget gick inte alls bra, nästan inte alls och jag var på randen till.. ja vad som nu kommer sen. Men jag kom över det och idag har det gått bättre, om än bara lite. Som lite vatten på min kvarn så fick jag i alla fall godkänt på förra veckans tenta, hela 92%. Men alla hade klarat den så det var ju inte så fantastiskt kanske. Jag lyckades också lämna in hemtentan med god tidsmarginal och den kändes genomarbetad och borde således bli godkänd. Hoppas hoppas.. Men det verkar ju ge resultat att sluta med det andra livet och ägna all tid år att sitta med föreläsningar, böcker och dylikt. Precis som jag hade trott, humöret är ungefär så också, som jag hade trott alltså. Sur, grinig, deppig, bråkig, tråkig, ångestig, precis som man vill vara. Dessutom märker jag en stigande shopping trend, både på nätet och på stan, men än så länge har jag pengar kvar i alla fall.

Beställde örontvätt och Frontline till Sumo på apotea.se igår kväll och paketet kom redan idag, typ nytt rekord, dessutom fick man 20% rabatt om man angav rabattkod FA2AP. Ska se om jag kan få hans öron att bli lite fräschare och mindre kliiga, misstänker öronskabb.

Nu: Träning!

My life consists of cat, computer, papers, food and exercise

 

20121101-203321.jpgÄr det så här det ska vara? Ja uppenbarligen. Har gift mig med plugget och tror du inte att jag klarade tentan idag? Jo det kändes typ så bra det kan. Men det ger inte så mycket att blogga om. Tar 1000 bilder om dan på min katt samtidigt som vi kelar, tränar helst 2 gånger i veckan, med min mamma, bakade bröd i tisdags, jobbar imorn, jobbade i helgen, ska äta middag mer Eriks familj imorn, min på lördag. Och nästan all annan tid sitter jag med näsan i min pärm med kursmaterial, eller i en pdf med litteratur från den andra kursen. Jag skulle inte kalla mig vänlig, social eller flexibel, jag är mer som en sur slemklump som blir superirriterad när någon förstör min koncentration.

Men idag när tentan kändes bra så kändes det lätt värt det. En helt ny känsla, att kunna lägga en tenta bakom sig redan på första försöket. Wow liksom. Det kanske finns hopp för mig ändå.

Puss

20121101-203354.jpg

20121101-203423.jpg

20121101-203410.jpg

20121101-203309.jpg

20121101-203459.jpg

20121101-203336.jpg

Bild

Kaboom!

Plötsligt hände det, trodde jag. Var nästan övertygad om att jag var på väg in i en depression när jag plötsligt blev jättearg på mig själv och då kunde jag plötsligt börja fokusera på skolan, koncentrera mig, läsa, förstå, räkna ut, sätta mig in, som jag inte kunnat på flera år. Både igår och i förrgår satt jag upp till sent och tokpluggade och det gick framåt som fan. Jag tänkte äntligen! Men idag är allt lite sämre, känner mig liksom trött och oskärpt, en typisk känsla för omotivation.

Men jag har inte gett upp än jag ska hitta det igen hur mycket kaffe, powernaps eller meditation som än krävs. Jag har ju redan slutat vara social och göra annat än träna och plugga på vardagarna, jag borde ha all tid i världen. Förutom att jag har tenta varannan vecka i en kurs, hemtenta i en annan och omtenta om två veckor i en tredje. Must. Stay. Focused.

20121025-123657.jpg

Som tur är har jag professionell hjälp, eller i alla fall sällskap.

Ibland slår det mig

att jag har en blogg. Oftast bryr jag mig inte om det, men idag ska jag skriva nåt för igår hade jag häpnadsväckande drygt 40 besökare. Jag hänger annars oförskämt mycket på instagram och postar bilder på Sumo för glatta livet. Följ mig där om du är intresserad, Pauies är mitt nick.

Den här kursen är najs, den jag läser på måndagar och halva tisdagar. Ofta är läget som idag, dvs inga föreläsningar alls. Jag tycker nästan skrämmande mycket om det. Vad ska det bli av mig liksom, hemmafru utan barn? Nej jag hoppas att det bara är det årstidsrelaterade vemodet som gör att jag bara vill sova hela dagarna. Idag gick jag dessutom upp 9 och jag har redan satt på mig ”riktiga” kläder, ätit frukost, kammat håret och släppt ut Sumo.

I lördags fick jag två medaljer, det tyckte jag var juste. Hade helt glömt att jag slet några kvällar i februari och mars så det kom som en pleasant surpris.

Nu tänker ni: ”Vem gör såna där spejsiga medaljer?!” Och det skulle jag kunna tala om, men det är hemligt.

Dags att börja med hemtentan. Fridens liljor!

Avskalat, grått och luddigt

Jag insåg just att mitt liv är förbaskat innehållslöst. Det finns en enorm brist på sociala interaktioner. Det kanske är för att det måste vara så eller så har det blivit så på grund av omständigheterna. Min bästa Sofia har ju åkt till Japan och man har ju så fullt upp med att laga mat och äta bakverk och sen träna bort kalorierna att man inte tar sig tid att ta initiativ och umgås men nån annan, utom på helgerna då. Då måste man ju dricka den traditionsenliga ölen och vinet i glada vänners lag. Alternativt äta middag med en eller annan förälder. Det är fullt upp det säger jag dig och så har jag inte ens nämnt allt plugg. Nu fick jag ju det att låta som om jag umgås en massa ändå. Men det kanske inte är på just det rätta sättet.

Idag har jag en dålig måndag som går ut på att jag sovit fruktansvärt dåligt och vaknat svettig och med huvudvärk och följaktligen stannat hemma med ångest över min patetiskhet. Har sorterat bilder och skrivit ut stenciler och snart är det dags att tvätta.

Sumo har varit ute för tredje gången och det funkar alldeles perfekt. När han vill in så sätter han sig i nån rabatt och väntar tills jag lockar på honom. Idag lyckades jag tom få upp honom till rätt dörr utan att bära. Annars har han nöjt sig med att sätta sig vid grannen en våning ner. Success! Han verkar väldigt nöjd med att få gå ut och när han kommer in sover han alltid som en stock.

20121008-140421.jpg

iTid

Ja, då har nästan en vecka passerat, en vecka i ifånens värld. Sammanfattning? Helnöjd, inte kär men har inget att klaga på. Förutom att mitt liv numer går ut på att fota typ allt och lägga upp det på instagram/facebook. Det här med att vara social det har liksom försvunnit från tapeten, finns ingen kvar, så länge det inte är en söt katt som man kan fota och posta. Här kommer ett axplock:

20121004-191950.jpg

20121004-192027.jpg

20121004-192056.jpg

20121004-192113.jpg

20121004-192124.jpg

20121004-192139.jpg

20121004-192150.jpg

20121004-192206.jpg

20121004-192222.jpg

20121004-192245.jpg

Pepp talk..

In this very couch, i hörnet närmast fönstret, lyckades jag somna efter inte ens sida statistik. Det är alldeles för skönt att sova i soffan och Sumo kommer av nån anledning alltid och tar sig en plats i knät så fort jag tar upp en bok. Men det är ju mys.

Nu har jag vaknat och hunnit laga mitt livs första pasta gratäng, med lite väl mycket cayenne men med extra ost som kompensation. Den ser god ut i alla fall och är vegetarisk.

Försöker hitta nån sorts motivation till att plugga. Klockan 00.30 en fredagskväll är kanske inte bästa tiden, men det var fullkomligt omöjligt vid 12.30 också. Det är så mycket annat som man måste tänka på hela tiden. Jag skulle behöva bo i en tub, där man mara kan se rakt framåt och inget varken bakåt eller åt sidorna. Jag måste prata med en syo. Men den senaste veckan har varit en ågrensvecka, inte kommit mig för med någonting för utom den enkla, skolan (att gå till och vara i skolan alltså), jobbet, träningen och en del matlagning. Det är uppenbarligen för mycket, har sovit dåligt och ligger ganska mycket efter i plugget, vilket jag i och för sig delvis kan skylla på adlibris som tagit 9 dagar på sig att leverera min bok. Svårt med statistik utan bok och anteckningarna är inte så lätta att följa när man inte hinner tänka utan bara skriver som en robot på föreläsningarna.

Mitt liv är bra, men det är en del som faktiskt inte funkar trots upprepade försök. Jag börjar allvarligt fundera på att lägga det här med studier på hyllan. Innan det gör mig galen. Bara ett år till så jag får min kandidat.

Red rum red rum..

Idag har vi valt, och köpt, fondtapet till vårt blivande sovrum. Den blev röd. Kan ni tänka er?! Nu föreställer jag mig att jag inte behöver kompromissa med någonting mer för inredning i lägenheten. Det värsta är kanske att jag ganska enkelt gick med på det: Vi hade sett en snygg röd tapet i Spanien, vi hittade en annan röd som var fin. End of story. Jag styrde dock valet av väggfärg till Rusta istället för Uppsala färg för att spara lite pengar, 59kr/l istället för 131. Vi har typ bestämt allt i sovrummet nu utom gardiner, det är najs. Vi är väldigt överens om det mesta, det tycker jag är imponerande, trodde att det skulle vara värre men det flyter på väldigt bra.

Nu ska jag ägna resten av kvällen åt läsning och kelande med världens bästa katt. Pöss

Äta gräs

Sumo och jag tog just en promenad. Han åt gräs, jag tog kort och postade på instagram. Vi är så hippa. Sprang en mil idag för första gången på ett år. Kändes bra, men blev ganska trött. Har förföljts av en återkommande brist på matlust, vilket ju är skitkonstigt eftersom jag tränar som en gnu. Men det börjar synas lite tycker jag, känner mig nästan lite yngre. Lyckan i det liksom.

Men nu är jag satans trött, borde plugga men orkar inte riktigt. Så sjukt att vi typ har hur mycket instuderingstid som helst till tentan, känner mig på tok för avstressad. Som tur är så är det intressant och relativt förståeligt till skillnad från förra årets biokemitenta. Den vill jag helst glömma, men har ju tyvärr en omtenta släpandes. Och om en vecka åker vi till Kolmården, det blir sjukt skoj! Bakom kulisserna liksom. Tänk om man kunde få klappa en livs levande Kapybara, det vore helt fantastiskt!

Mmm.. nu ska jag redigera lite bilder innan jag somnar. Puss

Mitt i allt..

Förutom att jag håller på att sälja min lägenhet och har en omtenta imorgon, så har vi också lagt ett bud på en annan lägenhet. Och än så länge så har inget högre bud inkommit. Det är som små nålar! Dels ångesten över att lämna detta, min fina lägenhet med det perfekta läget och dessutom livet med bara Sumo och jag där jag kan bestämma allt, och dels att veta om det är rätt, den här nya lägenheten och att bli sambo. Allt handlar ju om känsla, eller mycket i alla fall. Men när jag ser på bilderna så känner jag mig liksom lugn, den är nästan perfekt. Och när jag är med Erik så märker jag ju hur bra allt flyter på, hur lika vi är, hur vi kompletterar varandra och hur det inte vara är den ena som anpassar sig.

Och så var det ju det där med tentan också, men nu verkar jag kunna det hyfsat, i alla fall bättre än innan.

God natt.