Mitt internet bara dog sådär, nu sitter jag på uplands, jag har visserligen lite kontakt med ett öppet nätverk men det är så dåligt att jag inte ens får upp facebook, värsta fail. Fast på sätt och vis bra för jag har suttit och räknat matte hela dagen, fast utan att fatta så mycket tyvärr. Gick till Uplands för att dricka kaffe med Sofia och sen blev jag kvar, det är rätt så trevligt här, hemtamt och med en vänlig stämning.
Innan satt jag och funderade på saker jag har tänkt på under de senaste veckorna, försökte formulera dem på ett bra sätt, försökte hitta pudelns kärna. Det slutade med att jag var ännu mer förvirrad när jag slutade än när jag började, knappt så jag vet vad jag heter en gång. Och ångesten, javisst, min kära vän ångesten är tillbaka, tillsammans med aptitlösheten. Så jag köpte en påse lösgodis. Lösgodis är en av de bättre uppfinningarna har jag insett, för hur ofta är man sugen på bara en sorts godis liksom? Och i den kvantitet som en hel påse eller kaka erbjuder? Nä, lösgodis gör livet lättare för den som har svårt för att bestämma sig.
Jag kom på att jag saknar Chris också, utan att jag egentligen har märkt det så saknas en viktig komponent i mitt liv. Jag saknar dansen, våra danskvällar på nationerna och så bakissöndagarna med palermopizza och simpson- eller family guy-maraton. Det var helande för ångesten för det var så kravlöst, så lamt, så praktiskt att bo grannar. Jag ska försöka hänga mer med folk på söndagar, det är en sådan bra dag att hänga på, en bra dag att vara oseriös på, jag tror det är bra att vara oseriös ibland.