2013 – Frälsningens år

Det som påverkat mig mest under 2013 och som förmodligen kommer att påverka mig under en lång till framöver är något som är större än jag. Jag tror att det är så här det känns att vara troende. Att kunna känna en styrka och självsäkerhet som inte bygger på ens egna person utan på något gemensamt större. En tro och en övertygelse som gör en tills en bättre människa. Det måste vara det som gudatro går ut på för de flesta. Jag ser dock på gud som jag ser på tomten ungefär. Fast gud är ju så mycket värre, eller rättare sagt det som människor gör i hans namn. Det jag har blivit frälst av är feminismen. Feminismen ger mig hopp och en känsla av samhörighet och vänlighet mot andra kvinnor, som jag inte känt förut. Feminism är det bästa som hänt mig och trots att många av de äldre generationerna säger att feminismen gått bakåt så kan jag inte riktigt hålla med. Jag kan hålla med om att den feministiska politiken i Sverige delvis gått bakåt, jag vet inte ens om Reinfeldt kallar sig feminist. Men på internet blomstrar det och även i media och till och med i Hollywood får man en känsla av att kvinnorna är på väg framåt.

Bechdeltestet som jag skrev i tidigare har fått ganska liten uppmärksamhet här hemma i Sverige jämfört med i andra delar av världen. Sajten Vocative gjorde till och med en lista på de 50 mest lönsamma filmerna under 2013 och delade in dem i kategorier beroende på deras resultat på bechdeltestet. Resultatet var förbluffande tydligt: De 17 filmer som klarade testet drog in 1.56 miljarder mer än de resterande 33 och bäst av alla var givetvis Hunger games med fantastiska J-Law som är så värd all uppmärksamhet hon kan få. Hon är en riktigt bra förebild och en fantastiskt skådespelerska. Jag var mycket skeptisk till Hunger Games först eftersom sci-fi-äventyr oftast följer en story á la Indiana Jones så pass förutsägbart att de genast blir tråkiga. Men HG är ju gjord efter en bok, skriven av en kvinna och efter att ha sett båda filmerna som kommit ut så är jag helst fast. Den riktiga behållningen i filmerna är ju Katniss känslor, de bidrar med en hel extra dimension.

Igår hade även en annan av mina favoriter premiär, nämligen 3:e säsongen av Girls. Jag knarkade förra säsongen så det är nästan magiskt att jag har kunnat överleva nästan ett helt år tills nu. I kväll blir det uppesittarkväll med dubbelavsnittet och det känns som julafton. En annan miniserie som också sändes på svt1 och som även den var genialisk men inom en helt annan genre än Girls, var Top of the Lake. Elisabeth Moss belönades igår med en Golden Globe för sin insats som huvudrollsinnehaverska och den var hon verkligen värd. Sen kom det faktiskt ännu en serie som imponerade, nämligen Masters of Sex. Jag tror inte att den fårr lika stor spridning i sverige som t ex Girls även om SVD utnämnde den till årets kanske bästa serie. Den utspelar sig på 1950-talet och jämställdheten var ju inte riktigt den samma då som nu men Lizzy Caplan som spelar kvinnliga huvudrollen Virginia är en sann feminist. Att serien dessutom bygger på de verkliga människorna bakom den första seriösa forskningen om människans sexualitet gör det ju bara bättre. Virginia Johnson är en karaktär alla skulle vilja vara utan att vara övermänsklig.

Jag vill runda av detta inlägg med ett klipp från gårdagens Golden Globe där Tina Fey och Amy Poehler är vassare än någonsin. Kärlek till alla fantastiska kvinnor där ute!

”It’s a story about how George Clooney would rather float in to space and die then spend one more minute with a woman his own age.”

Peace out!

Bara en snabbis

Jag borde plugga. Men jag ville bara skriva ner typ två saker, det kanske blir fler.

För det första så blev jag väldigt glad av filmen Hotell som jag såg i onsdags, den var annorlunda och lite knäpp. Och det som jag blev ännu mer glad över var när jag fick veta igår att Bio Rio börjat med A-märkning (A som i approved) av sina filmer och att Lisa Langseth som gjort Hotell också fick en stämpel (oklart hur det gick till med jag tänker mig nåt i stil med dockan (som förvisso klippts bort nu) i tomtens verkstad på Kalleankas jul). För alla som inte hört talas om Bechdel-testet så finns en beskrivning HÄR.

Den andra saken jag blir glad för är att folk har börjat ställa krav på de politiska partierna. Tidigare har jag haft en uppfattning om att folk bara väljer en sida och sedan smutskastar den andra. Vilket jag finner högst irriterande. Men uppenbarligen så börjar folk bli sura och demonstrera för att inget parti ger dem (oss) vad de vill ha. Inte ens sossarna kommer undan. Och jag blir glad för jag vet inte alls vad jag ska rösta på i nästa val men om det sker en förändring så kanske det finns hopp. Jag läste detta blogginlägg som Birger Schlaug skrivit och kände bara ”Upp till kamp!” eller kanske snarare ”Den här länken ska jag like:a på fb så att fler kan läsa den och bli inspirerade”. Och för övrigt hade jag fullkomligt glömt bort att Schlaug var miljöpartiets första talman.

Trans-katt

Och det var väl allt för nu.

Kurr kurr

Video

Catze!!1

Jag skriver mycket om plugg, det är trist, men det är ganska mycket vad mitt liv går ut på. Den här veckan t ex skrev jag tre tentor och fixade ett grupparbete, nästa vecka är det en annan tenta och presentation av arbetet. Sen är det lite lugnt innan kandidatarbetet drar igång och då ska jag åka till Japan, men det kanske jag har sagt?

I alla fall så har jag under året startat en Facebook grupp som heter Catze!!1. Den var först väldigt intern men sen började ryktet sprida sig och nu växer vi sakta men säkert, idag är vi 37 medlemmar och det brukar komma en eller flera nya varje vecka. Som namnet avslöjar så handlar det om katter, bilder, gifs och filmer på katter och här är ett talande citat från en av medlemarna:

”Gillar den höga kvaliteten på innehållet i den här gruppen. Det märks att det är kräsna medlemmar.”

Sååå, det var väl det jag ville säga, göra lite reklam. Ta en paus titta på mjaus.

Självförsvar ftw!

Det här veckan har varit riktigt tuff. Efter tentan i måndags känns det som jag varit igång konstant. Jobbade på uplands i köket både måndag och tisdag och på onsdagen var det jobb på växeln på uu, torsdag upplärning på Forsmark och idag uu igen. Jag blir så stressad av att gå upp aptidigt att jag vaknade varje timme natten till igår och trodde att klockan var 5 varje gång, jag var till och med på väg upp 3 gånger. Det är en av mina svagheter, att jag ibland är helt oförmögen att se vad klockan är, det kan hända på dagen också, speciellt med analoga ur. Blandar ihop 3, 6 och 9 åt höger och vänster, otroligt opraktiskt.

Men igår när jag kom hem så började jag äntligen bli riktigt trött, har på något konstigt sätt lykats hålla mig pigg utan varken mat eller kaffe, idag var första dagen jag hann äta frukost. Vi kollade på Amalie från Montmartre, jag vet inte varför jag inte sett den tidigare för den är väldigt mycket en sån sorts film som jag gillar, och den var ju supermysig. Jag ska försöka se mer fransk film. Sen fick jag plötsligt superont och hemska urinvägsbesvär, är det någon smärsta som är olidlig så är det just urinvägsinfektion, och ännu värre när man ska sova och är supertrött. Jag började nästan gråta, som tur var hade jag älsk som tröstade mig. Trodde jag skulle få genomlida ännu en natt med irriterande sömnstörningar, men plötsligt så kändes det bättre och sen gick det över och jag somnade som en stock. Ibland blir man bara så lycklig över att ha ett så bra immunförsvar.

En annan sak att bli glad för är att jag klarade båda omtentorna jag haft senaste veckorna, fick just besked. Så nu kan jag äntligen slappna av lite, har känt mig som på nålar, nu är det bara en tenta kvar från vårterminen, den värsta av dem alla i och för sig men jag har ju flow nu. Fint väder är det också. Lycka!!

Ledarskap

Jag har känt lite att bloggen är i behov av respirator eller liknande. Har inte alls någon inspiration att skriva längre, men samtidigt skulle det kännas stympande att radera den, så här efter 5,5 år. Ja, nej jag har ju inte haft denna blogg så länge men det var så länge sedan lillparlan.blogg.se startade. Och jag har alltid haft någon sorts motivation till att skriva. Tills nu.

Här hade jag tänk lägga in en bild på min nya pall och skriva att jag inte pallar mer, men av någon anledning beter sig mitt bildredigeringsprogram lustigt och vill inte konvertera raw-biler, bara sådär plötsligt. Faaast man kan ju alltid låna bilder. Här är min nya fina pall från Åhlens:

Spring och köp om ni vill vara lika balla som jag. Eller min pall då.

Apropå topic. Jag och mamma var och såg Järnladyn igår, sjukt bra film. Av någon anledning kände jag mig gråtfärdig flera gånger, och jag gråter inte till film. Maryl är verkligen värd sin Oscar för insatsen och kanske är hon min nya favvis. Jag är så sjukt imponerad över hur stark man måste vara för att ta sig dit hon kom i ett sådan mansdominerad krets. Att hon sedan kanske blev  lite knäpp till slut är väl knappast konstigt.

Det är mycket som är konstigt här i världen, mycket som inte blir som man vill, många som beter sig dumt. Saker och ting utvecklas ibland, för att inte säga ofta, på sätt man aldrig kunnat föreställa sig innan. Ibland till det bättre och ibland inte. Det viktigaste är att våga säga vad man tycker, och att tala så högt att någon hör det.

Jag har för övrigt kommit fram till att jag älskar kikärtor.

Püss

No salvation for me now

Jag skulle skriva ett blogginlägg, jag skulle bara äta först, och laga matlådor först och sen skulle jag bara lyssna lite på florence och så var det ju den nya appen på spotify: TuneWiki. Som kareoke, fast bättre. Text till låten du lyssnar på genom ett enkelt litet knapptryck direkt i spotify. Jag och Florence är som nyförälskade igen, tyvärr är min röst inte riktigt med men man blir ju inte bättre om man inte övar.

Och förutom det så har vi sett massa film i helgen och jag vill höja ett varningens finger. Vad ni än gör, se inte Horrible Bosses, jag kröp nästan ur skinnet och kräktes på mattan på grund av den dåliga humorn och det sjuuuukt dumma karaktärerna. Minus 17 toasters till den. Och efter den såg vi Crazy Stupid Love, som väl var snäppet bättre, enbart på tack vara Emma Stone och Ryan Gosling. Efter lite research upptäckte jag även att anorexiafallet Analeigh Tipton faktiskt varit med i top model, kom trea 2008, men på bilderna därifrån ser hon riktigt söt ut och inte så äckligt smal som i filmen. Men innan vi såg dessa familjevänliga, realitetsbefriade filmer så såg vi The Producers och Shame, som var riktigt rolig respektive bra på många sätt. Om jag ska rekommendera någon så är det Shame, en smutsig, rå, skildring av sexmissbruk, som inte gör en det minsta upphetsad. Den är utgiven av Brittiskt bolag vilket betyder mer naket än man är van vid och tjejer som inte är solikonpumpade supermodeller, utan helt vanliga, typ. I like. Ett extra plus i kanten är också Michael Fassbenders deffade kropp, som nog kan ge en och annan man komplex. Kul att mannen är snyggare för en gångs skull.

Topp 5 2011. Del 3.

Jaha, så har vi kommit till den sista och bästa delen av 2011 års topplistor. Topp 5 bästa sakerna som hänt 2011.

  1. Det börjar bli lite tjatigt nu men jag är inte bättre än någon annan och tycker att det här med longterm relationships är fett värt. Speciellt när man är ihop med någon som man tycker är lite bättre än anna andra killar man träffat.
  2. Så här lite på slump kommer ja att tänka på peace & love, som var sjukt kul. Och det var inte på grund av musiken, utan det var människorna som gjorde allt så sjukt najs.
  3. Vad gäller mina egna prestationer så är jag rättså stolt över att jag lyckades springa milen på 59,12 på blodomloppet i juni. I år satsar jag på att bli ännu snabbare.
  4. Ett tag under hösten klappade jag ihop totalt på grund av att skolan var så elak mot mig/jag var kass. Men inget ont som inte för något gott med sig, familj och vänner visade sina bästa sidor och stöttade och ställde upp och sen dess har min självförtroende graf stigit exponentiellt med tiden.
  5. Min ekonomi såg helt katastrofal ut innan hösten, men tack vare en hel del jobb så ser det faktiskt ljusare ut nu, till och med så bra att vi bokat London-weekend i februari. Det är helt sjukt så skönt det är att slippa oroa sig över försörjning och kunna unna sig något ibland. Kanoners!

Som en bonus tänkte jag även ge er årets bästa:

  • Låt: Florence + The Machine – Shake It Out, vad kan man säga. Florence är genial och när hon släpper hela album såhär så kan man inte annat än bli lycklig.
  • Upptäckt: Sia, fantastisk röst och fantastiskt personlighet, om man får lita på hennes twitter.
  • Film: Panique au Village. Den kanske kom ut 2009, men jag såg den 2011 och jag skrattade så jag dog. Galet bra film. En annan bra film som faktiskt kom ut 2011 men inte kommit till Sverige är Another Earth, rekommenderas varmt. Och nu höll jag nästan på att glömma att jag faktiskt såg en bra svensk film 2011: Kronjuvelerna.
  • Bok: Blev mest kurslitteratur läst för mig 2011. Men en bok jag gärna skulle vilja läsa är Matens pris, som också fick Stora Journalistpriset för årets avslöjande.
Bästa bilden på mig 2011?

Kitty!

Nu har vi haft en traditionell Disney-kväll. Kollade på Barn Yard och Monsters inc. Den senare var sjukt mycket bättre. Och en sak jag verkligen börjat störa mig på med filmer över lag är alla män. Män män män! I alla filmer hela tiden! Jag blir så trött. Till och med barnfilmerna handlar nästan alltid om män, eller hanar, eller pojkar. Och oftas har de så klart fruktansvärt stereotypiska roller. När man väl börjar tänka på det så går det inte att sluta för det är  ett så klart och tydligt mönster. Filmer görs av män om män. Oftast. Förut var jag en av dem som inte ville bråka, som var nöjd med min lilla bubbla, jag nöjde mig. Men jag är inte det längre, helt automatiskt blir jag arg när folk behandlas olika på grund av kön och när folk säger att den inte finns några skillnader. Det finns fanskillnader ända ner på individnivå och jag vill inte vakna upp om 20 år och tänka att fan vad jag har offrat för den mannen och fan vad jag inte har fått ut ett skit av det. Jag är hellre ensam med min katt än i ett ojämlikt förhållande. Män kan också göra det mesta av sådant som är kvinnligt, det kan de och de ska inte behöva göra någon grej av det heller. ”Ohh vad duktig han är som kan tvätta, laga mat OCH städa! Dessutom jobbar han heltid också!” Å vi ba: Oh my godd! Men det krävs mer än så för att imponera på mig. Framförallt så ska man inte vara alltför självgod och egocentrisk, för det är bland det värsta jag vet. Kanske för att jag själv har haft så mycket dåligt samvete och känt oro just för att vara för ego och så vet jag att många av mina tjejkompisar också tänker. Medan killarna ofta inte bryr sig om det alls utan bara fläskar på och kommer undan med det. Det enklaste vore väl kanske att sluta bry sig, och bara tänka på vad som är bäst för en själv och vad man själv vill, men jag kan inte med det heller. Jag vill hellre veta att jag är en bra person för att andra bra personer tycker om mig, än att veta att jag är bra bara för att jag själv intalat mig det.  Jämförelsevis så är det mycket lättare att intala sig att man är bra, men mer hållbart att faktiskt vara bra.

Men nu är det natt.
Puss

Cowboys utan Clintan.

Var nyss och såg Cowboys & Aliens, en western dör Clintan bytts ut mot Daniel Craig och aliens satts in som extra twist. Jag gillar idém på nåt sätt, om den varit lite mer som MIB kanske det hade varit ännu bättre och då menar jag inte att men in black var en bra film men jag gillar nivån på seriositeten, aliens är så svåra att ta på allvar. Åh andra sidan fick man se ganska mycket av Craigs kropp och den ska man inte klaga på.

Sen regnade det och jag tog en hissbild och sen hittade jag äntligen den roliga funktionen på mitt bildredigeringsprogram, vilket resulterade i detta:

Mitt hår blir inte fint av regn, det får som en hård yta ovanpå och blir frissigt under.

Jag fick dessutom höra igår att min blogg är tråkig och att jag är väldigt osjälvsäker. Jag hade kunnat bli skitsur om någon annan sagt det, men Joel kan komma undan med det mesta. Oftast har det varit det han inte sagt som varit problemet, kanske. En sak är säker och det är att han säger en massa och jag vet aldrig hur jag ska tolka det, så jag har slutat. I och för sig så är det väl inte världens roligaste blogg, det är väl inte meningen heller, och självsäkerhet är något jag önskar att jag hade mycket mer av, det skulle göra mitt liv enklare. Osäkerhet ger ångest.

Det finns ett citat från en av Kents låtar, som jag ofta kommer att tänka på, de där gångerna när man behöver snabba avslut, snabba svar.

Du sa rädslan den går över
Men den där oron stannar kvar
Den gör mig tveksam när du behöver
Snabba avslut, snabba svar
Du sa rädslan pendlar långsamt för oss

Nu är det sovdags. Puss

Party like it’s friday 1999!

Idag körde jag bil till jobbet, skäms lite för det och känner mig som en dålig människa men alla bad feeling vägs upp av att jag kunde gå upp 45 minuter senare! Halv sex klev jag ur sängen, lycklig och utvilad. Nu är jag dock tröttare än någonsin, helt utmattad, vet inte hur det gick till. Kanske är det för att jag körde bil och inte kunde power-nappa som jag brukar göra på bussen. Nu blir jag tvungen att ta en power-cat-nap i soffan med en strategiskt placerad katt på magen. Sumo är det bästa täcket!

Sen blir det dusch och sen ska vi på bio och se The Tree of Life.

Au Revoir Simone!

iFail

Det här med att dricka kaffe på kvällen fast man vet att det inte går att sova sen. Varför gör man det? Av samma anledning som gör det så himla najs med kaffe antar jag. Gemenskapen. Hur jävla sammansvetsade man nu känner sig av ett par koppar brunt, beskt vatten. Tydligen tillräckligt för att göra om misstaget. Men jag kan varmt rekommendera filmen, den var riktigt bra. Kronjuvelerna.

Yester me, yester you, yester day

Fasen vad kul vi hade igår! Det var en sån där riktig höjdarkväll med supermycket dans och bra dansmusik. Marcus Price och Carli spelade och de var väldigt roliga och musiken var helt okej förutom att volymen var så hög att mina öron är alldeles halvdöva idag. I övrigt så går allt jättesegt, vi sov bort havla dagen och nu sitter vi och gör inget, ska fika med Sofia om ett tag. I kväll kommer bror hit och han och jag ska käka middag och gå på Kronjuvelerna. Och morgondagen ska vi inte prata om.

Mild, som kokain blandat med mjöl..

Jag har bytt kaffe, till den milda varianten av näskaffe. Du kan kalla mig tönt, men jag gör som jag vill. Jag gillar det som fan! Jag vill ha starkt kaffe, utan att det blir för beskt, beskt = blä, och det här är perfekt. Men det tog sin tid innan jag vågade köpa det, fast när jag tänker efter så har jag nog köpt det förut, men det var på den tiden då kaffe inte intogs dagligen och i större kvantiteter, så det räknas typ inte. Jag har dock lyckats spilla det inte mindre än två gånger idag, en gång på stolen och nyss på mina lår.

Sov ca 14 timmar mellan igår och idag. Först en powernap på ca 2-3 timmar och sen en paus för världens knasigaste film, Panique au Village (rekommenderas), sen somna om och sova sisådär 11-12 timmar till. Blev lite överraskad då klockan redan var 12 när jag bara tänkte sova liiite till när jag vaknade till vid 9. Men jag antar att det var nödväntigt, för idag är välden lite mer som den ska igen. Har nämligen varit konstant hungrig hela veckan, och inte lite heller. Det har liksom inte gått att äta sig mätt, så fort jag ätit klart så har jag varit sugen på något nytt. Helgalet, har ju typ knappt varit hungrig på ett år. Undrar om det är skolstressen och ångesten som släppt och att det är därför? Eller om jag bara var alldeles utsjasad, förstår dock inte hur jag kunnat bli det, så jobbigt har jag inte haft det. Idag är ordningen återställd i alla fall och jag har bara ätit två mål mat och känner mig inte alls hungrig nu. Hurra!

Min nya bikini har ju kommit och den är faktiskt sjukt snygg, sådär så att man typ vill gå ut och visa sig i den. Tyvärr så är det ju bara 17 grader ute idag, men jag har överdelen under min top, som jag hittade när jag sorterade bland linnen och t-shirtar, värsta fyndet. Det vore ju bra då om jag inte fick för mig att gå och bli tjock nu när jag äntligen känner mig snygg i bikini för första gången på flera år. Självkänsla är bra knasigt.

Och för övrigt gjorde jag drogtest idag, ska ju jobba på kärnkraftverk snart och då får man inte knarka tydligen. Har aldrig gjort drogtest innan, men det var inte så svårt och sköterskan var sjukt trevlig. Får hoppas jag inte råkat knarka ner mig nu då, det är inget jag gjort medvetet i alla fall. Då blir det Sad-Pau, har hört att jag gör ett väldigt bra sad-face.

KTHNXBAI

I mitt nästa liv ska jag vara Ms. Nice

Jag trodde att vi skulle plugga, jag och Sofia, men vi kollade på Mr. Nice istället. En film jag rekommenderar, den var härlig liksom, varm, fast den handlade om en knarklangare. Han var verkligen Mr. Nice.

Jag vill också vara nice, känner att jag kommer in i en nice-period nu. Det är väl vädret och efter-ångest-känslan som gör att man blir mer social, mer förlåtande mot allt och alla. Jag gillart!

Nu vill jag bara sova, men jag borde städa, stryka och diska. Mitt hem är patetiskt. Jag känner mig avslappnad. Som om någon säger att allt kommer bli bra, att allt ordnar sig, att allt är fint.