Jag är din flickvän nu

Det är så sjukt bekräftande att vara i ett förhållande. Det är som om allt blir lite bättre, som extra olja i maskineriet. Så länge allt funkar förstås, när det inte gör det så blir det ju lite tvärt om, för att inte tala om när det tar slut. Jag tror det är få saker som kan kännas så långsiktigt bra, jag har inte hittat något än. För tänk att det finns en person som vill umgås med dig, hålla dig i handen på stan, hångla med dig, ligga med dig, sova med dig, visa dig för sina föräldrar, typ alltid i all oändlighet (ja i bästa fall). Och som om inte det vore nog, så är det här en person som du själv tycker är helt fantastisk, genialisk och oslagbar. Bekräftelsen i det liksom.

Jag tror för övrigt jag måste köpa boken Jag är din flickvän nu, sådan humor är väl värd att investera i. Kanske borde man köpa Nina Hemmingssons nya bok Mina vackra ögon också, börja bygga på en bokhylla som speglar ens personlighet, boken Dick tricks har jag ju redan. Hehe.

(Det sista var ironi ifall ni inte förstod det. Boken var en födelsedagspresent från en inte så genialisk pojkvän jag hade en gång i tiden. Lite som ett skratt rakt i fejan eftersom han nästan aldrig fick upp den, men boken är i alla fall grön.)

Annonser

Skriv ett brev till påven, vill en miljon och sätt dig själv på kartan.

Det blir inte bättre, samma låt, samma band, samma text. Läste en recension och kände bara att ”Ja så är det!”. Bob Hund låter inte som ett indieband från 90-talet och Det överexponerade gömstället är en mycket allvarlig låt med en fantastiskt stämning. Fast skivan fick bara en fyra.

Och snälla, låt mig få ha ett litet hopp kvar en liten stund. Det är det jag lever på. Jag har min idé och trots att ingen förstår så vill jag inte bli emotsagd, inte nu, även om den verkar dum. Jag vet vad jag gör. Tror jag. Det var i alla fall vi som var där och inte ni.

Jag känner för att läsa böcker om självhjälp för att få en idé. Inspiration behövs när fantasin torkat ut. Enzymer, substrat och olika biokemiska processer har inte mycket att komma med.

Puss

Fixa, fixa, fixa!

Jag tränade! Sista gången på mitt träningskort och det var såklart den bästa. Var inte alls motiverad, kände mig alldeles seg och ville helst sitta på något café och dricka kaffe och äta bakelse, chokladbakelse. Men Sofia skulle på städ-sexa på uplands så jag gick hem och mindes sms:et från Erica som undrade om vi skulle ses på träningen och eftersom jag var en smula rastlös och dessutom inte hade tränat på två veckor, så gjorde jag det enda rätta. Fantastiskt! All oro jag känt, typ sen igår, den bara försvann. Men nu måste jag ju laga mat fast klockan är 22.20, och håret är inte fixat och jag köpte nytt nagellack idag som måste målas på. Och innan jag somnar så vill jag hinna läsa i min urspännande bok, Hypnotisören, ibland går den knappt att lägga ifrån sig.

Och imorgon då är det dags att ta fram förhoppningarna igen och antagligen något sorts lugnande medel. Jag är helt körd tror jag.

Puss

The Wind-Up Bird Chronicle

Lärde mig just att boken Fågeln som vrider upp världen heter The Wind-Up Bird Chronicle på engelska. En riktigt bra bok skulle jag säga, som de flesta av Haruki Murakamis böcker, alla som jag läst har faktiskt varit väldigt bra. Fågeln som vrider upp världen handlar om en man vars fru plötsligt försvinner, hans katt försvinner också och så träffar han på en massa mystiska människor, bland annat en kvinna som heter Malta som verkar vara synsk eller något i den stilen. En brunn har också en central roll i boken. Murakamis böcker är awesome för att de balanserar på gränsen mellan dröm och verklighet på ett helt fantastiskt sätt.

Hans bok Norwegian Wood filmatiserades förra året och jag har bestämt mig för att se den snart. Norwegian Wood är nog den bok jag läst av honom som har mest verklighetsförankring. Den handlar också om en man, eller pojke, och hans vänner som tar livet av sig och om en flicka som heter Midori. Det står i boken, jag vet inte om det är sant för det är Midori som säger det och hon ljuger en del, att midori betyder grön. Jag ska döpa ett av mina framtida marsvin till Midori efter henne.

The Tulip Touch

En gång när jag gick i skolan, jag minns inte vilken klass, kanske högstadiet, men det kan ha varit i början av gymnasiet också, det stör mig lite att jag inte minns, men det är ganska oviktigt ändå. I alla fall så läste jag en bok på engelskan som hette The Tulip Touch, lite knasigt namn faktiskt, men jag kommer nog aldrig glömma boken för den var så knäpp. Och jag minns inte så mycket mer än just det, att den var knäpp, men det är ju tillräckligt egentligen. Ett par andra saker minns jag också; Tulip var en karaktär i boken, en något störd flicka, hon och bokens berättare lekte en lek som hette Road of Bones, men jag fattade aldrig vad den gick ut på, när en av deras skolkompisar hade drunknat så gick Tulip hem till hennes mamma och frågade om hon var där och ifall de kunde leka. Klockrenbok om en ond liten flicka. Jag borde läsa den igen, jag borde rent av köpa den.

Om mitt liv vore en bok.

Om mitt liv skulle vara en kärleksroman så skulle den heta Kärleken och Döden, den skulle nog vara rätt dålig.
Om mitt liv vore en kriminalroman så skulle den heta Paulina och Norpan, om jag fick bestämma slutet så skulle hon dö, kleptotanten alltså.
Om mitt liv skulle bli en filosofisk roman så skulle den heta Pauies nyanser av grönt, föga förvånande kanske.
Om mitt liv skulle vara en humor-roman  så skulle den heta Livet är hårt med en skorsten på, jag vet dock inte vad den skulle handla om, antagligen skulle man få hitta på ganska mycket.
Om mitt liv skulle vara en porrnovell så skulle den heta Förlovningsfesten.

Hihi, nu ska jag gå och träna! Adjöken adjö!

Pauie AB

Jag känner mig så produktiv och effektiv. Som om jag vore ett aktiebolag, inte för att aktiebolag nödvändigtvis behöver vara så men ändå. Idag har jag varit i skolan, postat ett paket med en bok jag sålt, läst, ätit middag, sålt en till bok och krånglat med kontonummer och dylikt (nordeas internettjänst suger verkligen apröv), gjort en faktura till mamma, smsat massor. Tänk om man alltid var så här, vad ballt det vore. Vad mycket man skulle få gjort. Jag antar att det är sån här min mamma är, eller hon är ju sån, det vet jag ju. ADHD-mamma typ, att hon inte blir trött. Jag blir ju helt tom i bollen om jag håller på för mycket för länge och så slutar jag sova, det är väl det som gör mig tom i bollen. Jag och mamma är lika på många sätt men på vissa sätt at vi verkligen helt olika, jag önskar att jag vore effektiv som hon.

Nu är det sovdags. Sweet dreams.

Reading 9 to 5.

Eller ett till 27. Har huggit in på Domestic Animal Behaviour, efter en alltför liten del känner jag att det kommer bli svårt att hinna med den, eller det visste jag väl redan innan, men det är till och med värre än väntat. Så istället grävde jag fram Skjut inte hunden! ur mina gömmor och började med den. Den handlar förvisso om inlärning, men det är ju en del av beteende och det står mycket om olika djur i den. Tänkte att det kanske kan hjälpa något och den är dessutom på svenska och lättläst, faktiskt riktigt intressant ur ett psykologiskt perspektiv. Pauie ♥ Psykologi. Det var ju under psykologi a som jag köpte den men då hann jag inte med den, i likhet med ganska mycket annat. Drygt att man ska ha tentor släpande, psykologin är väl desamma, då tog jag inga bidrag, men på engelskan har jag två små bajstentor som ligger och skräpar. Bajs.

Nu måste jag verkligen sova. Så jävla kasst att jag totalfukkat min dygnsrytm när jag har tenta klockan 8 på fredag. Men jag är glad ändå, superglad, det vill liksom inte gå över. Fenomenalt!

Ses på andra sidan täcket!

Etologi 7,5 hp

Jag trodde knappt det var möjligt men jag längtar nästan efter att få fortsätta läsa i etologikursens första bok, som ju skulle varit utläst redan, men bättre sent än aldrig tänker jag. Jag gillar kurslitteratur som är på svenska och jag gillar intressant kurslitteratur så detta kan knappast bli bättre.

New Aborted Featus Baby, skulle nog vara min favorit i min och Annies Babydocks kollektion, förresten. Man skulle kanske få svårt att sälja den på Toys ”R” Us men kanske på Toys ”R” As.

Tjing tjing!

Check! Check!

Nu har jag i alla fall gjort de två deltentorna som skulle vara inne på fredag. Så nu har jag bara ett ton litteratur att läsa. Men alla böcker heter ju saker med djur så det lär ju gå bra tänker jag mig, i alla fall om jag lyckas skaffa mig böckerna. Men jag har en nu i alla fall. Djurens beteende.

Fett tråkig känner jag mig idag så därför bjuder jag på en riktigt gammal och julig bild. Det känns som igår med det var faktiskt 4 år sen. Galet. Men ser jag inte lite tjock ut? Som om man skulle vilja nypa mig i kinden.

God natt!

In The Jungle

När jag var i bokdjungeln och botaniserade och förbannade det som inte fanns och det som var för dyrt, så höll jag nästan på att börja beställa självhjälpsböcker i mängder. Jag menar man blir ju lätt betagen om någon påstår att du kan lära dig läsa andras tankar eller göra att svåra samtal lätta. Men jag tog mig samman och blev kritisk och den enda boken som okynnesbeställdes var Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer. Jag vettetusan när jag ska läsa den dock. Läser ju knappt kurslitteraturen, men till jul kanske, om jag hinner bli klar med Händelser vid vatten, jag läser långsammast i Sverige. Borde kanske spendera mindre tid i bloggen och mer i boken, men det här är ju roligare. Jaja, jag är i alla fall nyduschad och nyslipad det är ju ett framsteg, flagnar som hade jag psoriasis.

Middag hos Staffan och Sofie om 45, det ska bli najs.

Hasta la vista.

Be gone.

Nu åker jag snart, fast jag kom ju just hem. Hem ljuva hem. Måste bära ner resväskan från vinden, har kommit på att jag ska ta den stora, den med hjul. Så kan jag ha pjäxor och allt däri. Det vore bra om någon kunde uppfinna ihopfällbara skidor också, tack på förhand. I och för sig var det två år sedan jag åkte senast och kanske 8 år sen jag köpte nya skidor, så det kanske inte skulle vara jag som köpte de där skidorna, men det vore uppenbarligen väldigt praktiskt.

Jag har varit nervös, eller åtminstone uppskruvad så att jag inte kunnat sova de två senaste nätterna. Oavsett vad man vill så är det förflutna rätt skrämmande, men det kan väl vara bra att möta det ibland också, det kanske är bra för utvecklingen. Jag har just läst ut Nyckelfågeln av Haruki Murakami och känner mig lite sådär som man gör efter hans böcker, som om världen vore lite magisk och att saker händer av en opåverkbar orsak, samtidigt som det är viktigt att tro på sina inre känslor för att inte missa viktiga tillfällen. Ja det låter lite flummigt men jag kan starkt rekommendera Harukis böcker, jag har älskat alla jag läst och jag är grymt imponerad av honom som författare. Och jag känner att det här är ett tillfälle jag måste utnyttja.

Men nu måste jag packa innan det blir för sent.

Bai.

18 nyanser av grönt.

Bloggen har fått byta namn ett par gånger på sistone, jag vet inte om jag är helt nöjd nu heller men det känns rätt på nåt sätt.

Har verkligen haft en kass dag. Men det blev lite bättre tack vara mina fantastiska vänner. Jag tror inte att jag riktigt förstått att dom är på riktigt, att jag kan ha så fantastiska människor som bästa vänner på riktigt. Något att glädjas över i all misär i alla fall, fast jag självklart blir rädd att förlora dem också. Separationsångest. Usch nej jag känner att jag inte kan sätta ord på mig så jag ska nog gå och lägga mig och läsa Haruki Murakami. Blir nog ingen skola imorgon heller.

Endurig Love

Jag upptäckte i natt, när jag inte kunde sova, att veckans bok som vi läser i skolan, Enduring Love, är en riktig sträckläsningsbok. Lyckades plöja nästan halva i natt och den var svår att lägga ifrån sig, hade dock jättesvårt att sova så det var ju kanske lika bra. Somnade till vid 2 men vaknade igen och sen var jag vaken till 7. Så det blev ingen föreläsning för mig idag, men den var inte obligatorisk så det gjorde väl inte så mycket.

Har gjort ett schema för veckan, för att undvika alltför mycket stress, och enligt det så ska jag gå och simma nu. Så Gudbai!

Bend & Break

Äntligen känns min rygg bättre. Vet inte om det är för att jag  fått en sorts diagnos eller om det helt enkelt är panodilen som tar. I vilket fall så känns det jäkligt najs. Men det blir en penicillin-kur i vilket fall som helst för barnmorskan såg direkt att det var nåt knas. Tur att man har en sån bra mamma som kan fixa piller åt en direkt, annars hade jag fått gå till vårdcentralen och sätta mig och vänta och det har jag verkligen ingen lust med.

Mmm.. Jag önskar att jag hade något vettigt att skriva, men tyvärr så existerar bara trök just nu. Framför allt plugg. Har börjar läsa The Remains of The Day och starten var som ett gammalt segt tuggummi, men jag hoppas det blir bättre sen. Har fått för mig att det ändå är en bra bok. Nu ska jag sätta mig och analysera Border Crossing istället, en uppgift som borde varit klar redan, men jag skyller på att jag trodde att det skulle vara inne imorn. Jag tror jag längtar till lördag, trots att jag inte vet hur det kommer bli då jag är bjuden på två födelsedagsfester. Men maskeradfester blir ju sällan fel så länge man har en bra kostym. Jag längtar dock inte efter att vara full, mina vita vecka är ju slut då, det är som om jag sugit ut allt roligt ut alkoholen och att den är tom nu. Jaja, vi får se.

Bai.

Sunday

Sunday (The day before my birthday) heter låten jag lyssnar på just nu, Moby. Sofia introducerade mig även för Donkeyboy idag, good shit.

Uhh.. jag hamnade nyss i en ond youtube-spiral. Worlds most wierd people. Jag säger bara omg, varför tittar man på sånt? Okej en film kan vara cool, men 11 stycken! Usch, varför kan man inte sluta? Vissa saker är ju roliga, andra tragiska och sen så är det ju dem som bara är knäppa. Som dem som spar ut sina naglar flera meter eller tatuerar hela kroppen eller det absolut konstigaste som var ett tvillingpar där den ena hade opererat fast den andres arm under sina ena egna arm och så hade de även transplanterat den enes ringfingertopp till den andres, så att hans ringfinger blev jättelångt. Och här tycker man att man själv och ens vänner är lite knäppa, men i själva verket är man så grymt normal att skulle kunna dö av det.

Och annars då en söndag som denna, ickebakfull och utsövd, vad har jag åstadkommit? Jo men jag läste ju ut boken, Border Crossing, och sen så åt jag 200 g choklad, drack tre koppar te och åt ytterligare naturgodis och snyltmat från uplands samt såg 5 avsnitt av 30 Rock tillsammans med Sofia, superproduktivt med andra ord. Super. Men jag är i alla fall gladare än i morse (alltså klockan 1 när jag vaknade). Patetiska lilla liv, jag antar att man borde sova nu. Tänkte vara i skolan om 6½ timme.

At Least We Tried

Det är jäkligt knepigt att lyckas läsa sin kurslitteratur när den inte finns. Har försökt ladda hem den men jag har bara hittat två av novellerna som talböcker. Det intressanta var att den ena, som jag just lyssnade på, hette The Black Cat och handlade om en man vars favorithusdjur var en svart katt, som hette Pluto! Jag blev alldeles ställd. Jag trodde att det var ren slump att vår pludekatt hette Pluto. Jag menar jag och Pelle var 4 och 8 år när vi fick honom och jag har väldigt svårt att tro att min bror hade läst Poe på den tiden och jag kunde inte läsa alls. Känner att jag nog måste konfrontera honom med detta, synd att han är i utlandet, tur att facebook finns.

Pluto

Pluto

Tales of Mystery and Imagination

Vi har några noveller av Poe att läsa till imorgon, från boken Tales of Mystery and Imagination. Tyvärr så finns den inte att köpa någonstans. Just nu håller jag på att ladda hem en inläst variant från nätet, jag hoppas att det funkar. Hämtade ut min tenta också, var verkligen på gränsen att jag klarade den, men nu måste jag göra om den.

Vi hade uttalslära första timmen i dag. Sjukt ovärt. Gå upp klockan 7 liksom? För det där.. näe, det blir nog inget mer sådant. Skulle vilja lägga mig igen nu, med det får nog bli kaffe istället, trots halsbränna. Kan ju åtminstone ge den normala dygnsrytmen en chans. Jag tänkte förresten ta det skapligt lugnt imorgon och på onsdag och sen köra en och en halv vit vecka. Känns verkligen som jag behöver det. Sen är det en vecka till och sen är det typ Gåsbal, var tog tiden vägen egentligen?  Blä, jag önskar att jag vore lite mer pigg, jag gick ju för tusan och la mig vid 11 igår, det var kanske 2 år sen det hände sist. Men jag ska väl inte gnälla, fick faktiskt nytt kaffe av Chris i går, för han hade råkat dricka upp det gamla som jag hade glömt där, så det är bara att sätta igång och brygga.

Gud Nait.

Merry Christmas!

Åh jag har hittat den bästa julklappen, fast den kommer inte fören i januari, men ändå!
Jag vill ha! Fast jag gillar inte att katten som man kanske skulle kunna tro var Ceiling Cat är randig, Ceiling Cat är ju vit, det vet alla. Men jag vill ha den ändå! Och jag vill ha ”How to take over teh wurld” , ”I can has cheezburger?” och ”LOL Cats” också! Nu! Suck..

The Thing Things

byxor

Här har jag även topen från i fredags på mig, och skorna är ett fotomontage.

Nu har jag varit duktig. Köpte nya byxor för typ 100 spänn, riktigt snygga är dom också, kanske årets kap. Dessutom skaffade jag mig ett lånekort(!), efter endast fyra år i Uppsala och jag gjorde det inte helt okynnes heller utan jag lånade två böcker till min inlämningsuppgift också, det vill säga att jag skaffade mig gratisböcker, typ. Jag brukar annars alltid köpa allt, trots dålig ekonomi, bara för att jag inte orkar låna och är lite rädd för bibliotek. Men nu är det nya tider. Jag har dessutom köpare till två gamla kursböcker. Nu ska jag bara försöka få rätsida på allt som händer i veckan. Kthnxbai.