Keratiniserad och torr som fnöske

Jag är trött, utan bra anledning känner mig gammal och ful, eller inte så ful. Men jag tänker tillbaka på hur snygg jag var förr. Det känns liksom lite vemodigt, att man måste erkänna för sig själv att det går utför. Trots att jag inte blivit tjock, trots att jag är ganska vältränad, trots det så är det liksom något som inte är som det var. Kanske är det den naiva gädjen och energin, kanske är det hyn som blivit stel, kanske är det näsan och öronen som växt. Vad vet jag.

Så här ser jag ut idag 2012:

Så här såg jag ut en kväll 2007:

Så här en kväll 2011:

En bild säger mer än 1000 ord, men vad säger den egentligen om verkligheten? Egentligen visar en bild oftast det man själv vill se. ”The beauty lies in the eyes of the beholder” Så när man ser på ett foto av sig själv så är det egentligen bara sitt egen självförtroende man tittar på, om det är en någorlunda rättvis bild åtminstone.

Imorgon har jag veckans tredje och sista tenta, middag hos mor, en fest och mens. Livet är en fest.

Annonser