Sagan om ankan och gåsen.

Jag skrev just ett jättelångt inlägg som jag inte vet om jag ska publicera. Det är kanske inte jättebra skrivet och det handlar väl om saker som borde hållas i det fördolda. Men det kändes ganska bra att få skriva av sig, räkna upp allt som hänt mellan oss. Jag tror att jag ska försöka vara mer öppen mot honom, vi har ju verkligen inte pratat mycket alls innan och jag har inte försökt för jag vet att det är dödsdömt, men nu tänker jag att det kanske ändå är bättre om man kan prata, då kanske man kan förstå lite bättre och kanske avdramatisera allt och tillslut kanske vi blir vänner istället för det vi är nu, vad nu det är. Jag tror ju liksom inte att vi passar ihop, mer än kanske fysiskt då, men så finns den där spänningen och den gör allt så jäkla komplicerat, eller om inte den fanns så hade inget funnits. Då hade vi bara hånglat en gång kanske. Ingen hade behövt vara otrogen och ingen hade mått dåligt. Åh andra sidan så har det ju funnits några rätt så bra stunder, men det kanske inte är värt det. Jag har upptäckt, eller kanske skapat, en ny sida av mig, en sida som inte kan säga  nej och som hela tiden söker efter spänning och bekräftelse och som inte direkt har några gränser, ingen självrespekt. Pauie a la 2010.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s