Som i en gammal sång

Den här längtan efter att få vara nära. Jag blir knäpp, jag trodde jag kommit över den, jag trodde åtminstone inte att den skulle komma tillbaka så här lätt. Nu blir jag inte av med den. Suck. Jag hoppas bara inte att jag lurar mig själv och plötsligt finner mig själv hjälplöst golvad av mina egna känslor. Men jag har inte märkt något sådant än, fast å andra sidan blir det värre och värre hela tiden. Till slut kommer det inte finnas ett enda nej kvar, jag har märkt att de börjat sina. Fast jag har väl aldrig sagt nej egentligen, har inte haft någon anledning. Men jag hade åtminstone kontrollen.

Men nu måste jag sova. Äntligen måndag i morgon. 😉

Bai.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s