Mitt i allt..

Förutom att jag håller på att sälja min lägenhet och har en omtenta imorgon, så har vi också lagt ett bud på en annan lägenhet. Och än så länge så har inget högre bud inkommit. Det är som små nålar! Dels ångesten över att lämna detta, min fina lägenhet med det perfekta läget och dessutom livet med bara Sumo och jag där jag kan bestämma allt, och dels att veta om det är rätt, den här nya lägenheten och att bli sambo. Allt handlar ju om känsla, eller mycket i alla fall. Men när jag ser på bilderna så känner jag mig liksom lugn, den är nästan perfekt. Och när jag är med Erik så märker jag ju hur bra allt flyter på, hur lika vi är, hur vi kompletterar varandra och hur det inte vara är den ena som anpassar sig.

Och så var det ju det där med tentan också, men nu verkar jag kunna det hyfsat, i alla fall bättre än innan.

God natt.

Beredd på allt

Hann aldrig uppdatera igår. Men då firade vi faktiskt 11 månader, eller ja firade och firade. Nu är det 11 månader och en dag sedan den där kvällen i den där trappan, efter intagandet av den där läsken med glass och min födelsedag. För första gången börjar det kännas på riktigt. För första gången vågar jag sluta tänka på slutet, vågar jag släppa tanken på att det kanske tar slut snart, när som helst. Kan tyckas som en lång tid, men jag är ingen som gör saker för halvdant, och bitterheten byggdes upp under många år. Sen är det möjligt att det hade kunnat vara annorlunda om andra saker sagt eller gjorts, men den som väntar på nåt gott…

Imorgon kommer en mäklare hit för värdering. Ska bli spännande.

Och ingen har väl missat dagens skivsläpp?

Kent – Jag är inte rädd för mörkret

Puss och hej.

Rotlösheten

Nu är det verkligen på gång. Flytten, sambolivet, investeringen, steget, vuxenlivet. Var hemma hos Eriks föräldrar igår och tittade på lägenheter på nätet, diskuterade lån och finansiering. Ska på fyra visningar imorgon och nån på tisdag och en på torsdag. Tyvärr så råkade vi missa vår drömlägenhet, men det kommer säkert fler.

Känns en aningen overkligt för allt har gått så fort. Och att köpa lägenhet är ju ganska stort, lite mer att ta ansvar för än om man hyr. Men det är ju mycket roligare att ha något eget som man kan göra vad man vill med. Dessutom är det bra att komma in på marknaden, där jag i och för sig redan är men inte Erik. Jag tycker att det känns otroligt bra att flytta ihop i vilket fall, det blir en helt ny nivå.

The affectiveness

Guuud så ineffektiv jag varit idag! Jag tror det är Sumos slöhet som smittar av sig. Jag vill också bara ligga på rygg och bli kliad på magen. Men nu ska jag snart sätta igång. Klarade för övrigt foder-quizzen idag, trots att jag för en stund glömde av att vi över huvud taget skulle ha den. Sen var jag och älsk och kollade på en lägenhet, men det klickade inte rikigt och så var den ganska dyr, ska på en annan visning på måndag. Det är lite overkligt nästan, det är många situationer man aldrig hade tänkt sig att man skulle hamna i, eller att de låg hundra tals år bort i tiden. Men så plötsligt så är man där ändå och man har lite svårt att veta hur man ska bete sig. Det är där det kan vara bra att ta in expert-tips från välbevandrade människor exempelvis föräldrar. Vad mamma säger om lägenheter får man dock tona ned lite, hon är ju mer eller mindre houseoholic.

Nu ska jag försöka plugga lite. På bilden ser vi agrodrank, en torkad, pelleterad form av resterna från etanoltillverkning och ett av fodren som var med på quizzen. Omnomnom…

Under pressure

Har fått låna Eriks presso-bryggare för att jag av någon anledning plötsligt inte längre klarar av att dricka snabbkaffe. Och kaffe måste man ju ha, helst massor. Speciellt när det är tenta om mindre än en vecka. Glass kan också vara användbart och choklad och satsumas och mackor och köttbullar och pasta och blommor och pojkvänner och flickvänner och katter. Pojkvänner kan i och för sig även vara aningen distraherande om inte de också snart har tenta och måste plugga. Då kan blommor vara att föredra.

Idag firar jag och älsk 8 månader, det är mitt längsta förhållande ever. Det hade man inte trott för ett år sen, men undrens tid är inte förbi.

Blommorna var förresten som jag trodde från mamma. Rosa tulpan och lila ranunkel.

Topp 5 2011. Del 3.

Jaha, så har vi kommit till den sista och bästa delen av 2011 års topplistor. Topp 5 bästa sakerna som hänt 2011.

1. Det börjar bli lite tjatigt nu men jag är inte bättre än någon annan och tycker att det här med longterm relationships är fett värt. Speciellt när man är ihop med någon som man tycker är lite bättre än anna andra killar man träffat.
2. Så här lite på slump kommer ja att tänka på peace & love, som var sjukt kul. Och det var inte på grund av musiken, utan det var människorna som gjorde allt så sjukt najs.
3. Vad gäller mina egna prestationer så är jag rättså stolt över att jag lyckades springa milen på 59,12 på blodomloppet i juni. I år satsar jag på att bli ännu snabbare.
4. Ett tag under hösten klappade jag ihop totalt på grund av att skolan var så elak mot mig/jag var kass. Men inget ont som inte för något gott med sig, familj och vänner visade sina bästa sidor och stöttade och ställde upp och sen dess har min självförtroende graf stigit exponentiellt med tiden.
5. Min ekonomi såg helt katastrofal ut innan hösten, men tack vare en hel del jobb så ser det faktiskt ljusare ut nu, till och med så bra att vi bokat London-weekend i februari. Det är helt sjukt så skönt det är att slippa oroa sig över försörjning och kunna unna sig något ibland. Kanoners!

Som en bonus tänkte jag även ge er årets bästa:

• Låt: Florence + The Machine – Shake It Out, vad kan man säga. Florence är genial och när hon släpper hela album såhär så kan man inte annat än bli lycklig.
• Upptäckt: Sia, fantastisk röst och fantastiskt personlighet, om man får lita på hennes twitter.
• Film: Panique au Village. Den kanske kom ut 2009, men jag såg den 2011 och jag skrattade så jag dog. Galet bra film. En annan bra film som faktiskt kom ut 2011 men inte kommit till Sverige är Another Earth, rekommenderas varmt. Och nu höll jag nästan på att glömma att jag faktiskt såg en bra svensk film 2011: Kronjuvelerna.
• Bok: Blev mest kurslitteratur läst för mig 2011. Men en bok jag gärna skulle vilja läsa är Matens pris, som också fick Stora Journalistpriset för årets avslöjande.

Bästa bilden på mig 2011?

Topp 5 2011. Del 2

Det hände en del i mitt liv 2011. Här kommer topp 5 i kronologisk ordning.

1. Det började med lägenhetsrenovering alldeles i början, den tog i och för sig ganska lång tid och kostade lite mer än väntat men fint blev det i alla fall. Mamma och Sune stod för det mesta jobbet och jag för färgval och en del idéer. Att få ett fungerande kök på 1,5 m² var inte helt lätt, men jag är nästan nöjd nu. Det bästa blev nästan det rutiga golvet.
2. Sen blev jag ju en flickvän, jag hade nästan gett upp hoppet alldeles men så plötsligt hände det.
3. Jag klippte av mig mitt långa hår och skaffade page, det var också oväntat. Har verkligen haft inställningen att tjejer ska ha långt hår, men det är ju bara hittepå.
4. Jag flag inrikes för första gångentill Malmö och höll knappt på att komma hem igen.
5. Gick till tandläkaren för första gången på 6 år, med undantag för en rutinkoll i Thailand. Och det blev såklart dyrt, men nu sitter tänderna som de ska i alla fall.

Cuz I’m just a spoiled brat

Min mamma är så sjukt dålig på att hålla presenter hemliga, det går liksom inte. Det är ju i och för sig bra för det betyder ju att man oftast får sånt man vill ha, eftersom hon börjar prata om vad hon ska köpa innan hon köper det. Nu har hon frågat om jag inte vill ha en iphåne i julklapp två gånger, jag är inte den som säger nej precis, men försöker påpeka att den är snordyr. Ska väl inte ha för höga förväntningar men min mor är väldigt generös och jag är ju hennes favoritdotter. Och hon är min favoritmamma såklart, bästa mamman i heeela världen. Ibland frågar jag mig vad jag skulle göra utan henne, känns högst oklart. Förhoppningsvis blir hon 31 år äldre än jag så jag slipper få veta.

Huhu vad känslomässig jag känner mig, som gamla jag fast ny. Jag känner mig mer som jag liksom. Och det känns bra. Känner mig typ lycklig (och det är inte pga ovan nämnda iphone).

Nu är det natt. Puss

Appappapp!

Jag är dålig och installerar appar på mobilen och program på datorn när jag egentligen borde plugga. Så nu ska jag göra det. Börjar ju ändå 10 imorn så än finns tid kvar. Ska känna på getter i skolan och sen ägna hela kvällen åt att fira att det var 6 månader sedan vi först kysstes, eller något sådant. Värsta lång tid, nästan rekord, och allt bara flyter på som om vi vore gjorda för varann.

I en annan del av stan, i en annan hiss!

Nu har det hänt grejer! Jag har köpt nya diskhandskar! Fyra par! Och två kartonger. Och förutom det så har jag träffat pojkvännens familj inte en utan två (TVÅ!) gånger. Från 0 till 200% på två dagar. Båda gångerna lite halvt på slump dessutom. Men om jag var nervös innan så kändes det desto bättre efter. Känns som jag aldrig känt mig så avslappnad med någons (läs pojkvän) familj så snabbt, och det är ju kanoners, bra att det inte bara är pojkvännen som är awesome liksom, kanske mitt bästa val ever. Dessutom blev jag inbjuden att följa med på kusinträff i Frankrike i sommar och barn nämndes också i flera sammanhang, så det var ju kanske tur att vi inte introducerades innan jag visste att jag var säker på det här, kan ju lätt kännas lite jobbigt annars.

Julen har också blivit stulen. Eller omplacerad. Kommer tillbringa julafton med mor nu istället för far och det känns hur bra som helst, mamma är ju trots allt bäst och förtjänar att firas jul med. Pappa har jag inte pratat med sedan maj liksom, hur bra är det på en skala? Typ 0. Visserligen hade jag inte kunnat bry mig mindre, möjligtvis lite men inte mycket.

Man blir så glad av höstlov, men nu ska jag försöka ge min dygnsrytm en chans. Puss o natt.

Igårdagens skeenden

Igår var det fest! Den var nästan som på den gamla goda tiden. Man fick klä ut sig och kände sig stundvis nästan skitsnygg, gamla godingar var med, i gamla goda kostymer, jag var lagom full, det dansades en hel del och sen var det väl en del nytt också. Som t ex välbesökt släpp på uplands, nya ansikten, tröttheten som kom redan vid ett. Allt som allt en helnajs kväll, en blandning av gammalt och nytt, som avslutades på samma sätt, på rundels i armarna på den bästa.

Jag borde väl egentligen inte gått ut men vafan, Max hade ju faktiskt 30-årsfest, Chris var i stan och Osten skulle gå på släppet och så var det ju halloween. Man ska inte underskatta njutningen av en juste halloween-kostym. Om jag hade mints bättre hus det kändes förr så hade det kanske kunnat kannas ännu bättre, kanske hade jag kommit i ännu bättre stämning. Men det går ju inte att fixa på beställning. Jag är glad för att jag tog vare på tillfället. Förut såg man allt sånt här som självklart men jag vet nu att det inte är det, saker förändras, folk blir vuxna, flyttar, skaffar barn, växer upp och lämnar studentlivet. En dag kommer väl jag också göra det, men än är det ett tag kvar. Men jag gillar det som är nu också, livet är skönt och jag ser det inte längre som otrolig tur varje gång något inte går åt helvete, jag ser det som ett vanligt liv. Jag har tagit mig upp från en känslomässig bottennivå till ytan och det är inte för att jag haft tur utan för att jag har skärpt mig och börjat ta bättre beslut.

Och nu var det ännu mer statistik-plugg på schemat, har jag hört.

This is getting seeeeeerious!

Om två dagar är tentan över. Hur kommer det gå? Jag trodde jag hade koll, men jag vette fan. Tentaplugget har verkligen inte varit så kvalitativt som jag hoppats, även om kvantiteten varit rekordstor.

Och för utom det så planeras middag med ”svärföräldrarna”. Något som jag känt mig ganska nervös för, men nu har det helt gått över. Tror det är för att det börjar kännas så seriöst, att jag är säker på det här. Det är fem månader sedan vi gick hem tillsammans första gången idag. Och ungefär lika lång tid har vi pratat varenda dag, skickat 1000-tals sms och min skepsis har långsamt, långsamt brutits ner och nu är jag nästan inte rädd alls längre, bara ibland. Och det känns extra bra för vi utvecklas fortfarande hela tiden, jag tror det är långt kvar tills saker kommer kännas som vardag och då kommer vi säkert hitta på något nytt. Det bästa med det här förhållandet är att det är en del av mitt liv, inte hela mitt liv. Det gör att det känns mer seriöst än något tidigare.

Pöss

Korv! Ge mig korv!

Jag såg en bild på en varmkorv i bröd och blev helt fantastiskt sugen på den. Grillat är godast, eller hur var det?

Trodde jag hade klarat mig undan bakfyllan men den låg på lur och nu har jag jätteont i huvudet och lite i armen. Inte direkt ultimat för tentaplugg, men jag hade sjukt kul igår. Var lite skeptisk först för att jag hamnade på kanten, men hade en jättetrevlig bordsdam så allt blev bra ändå. Efter middagen, som slutade typ 12, gick jag till Uplands och fick köksvin och smaka på cheesecaken jag gjorde i fredags, den var riktigt god. Tydligen hade de sittande tyckt att middagen var typ det godaste de ätit, antagligen bara pga min cheesecake. Hihi. Sen tog jag med min Ost och gick hem och slocknade innan jag ens hunnit borsta tänderna, han med kläderna på.

Ikväll hade vi middag hos mamma igen och special guest var tjejen som köpte hennes lägenhet. Lite ovanligt sådär, men hon var jättetrevlig och vi åt, drack, blödde näsblod och pratade i fyra timmar. Mamma hade lagat supergoda älgfärsbiffar och glass och hjortronsylt till efterrätt.

Nu vill jag bara sova.

iSee!

Plötsligt så släppte det! Plötsligt kunde jag ta bort tejpen och fortfarande ha ögat öppet! Vilken fest! Jag kan dessutom nästan öppna munnen fullt ut och det gör inte ont nånstans! Jag ska fira med ett besök på maxi och handla, för imorn ska jag bjuda han den där på middag. Av någon anledning äter vi ju väldigt mycket oftare hos honom så matkostnaderna blir lite snedfördelade och det är ju inte rättvist. Ska bara vänta tills efter nio så att det inte är så mycket folk kvar som jag riskerar skrämma upp. Det här har varit en riktigt bra dag faktiskt, inte särskilt produktiv men jag har i alla fall förstått det jag pluggat, som omväxlig. Imorgon kanske vi kan växla upp hastigheten ett snäpp, skulle behövas.

Prinskorv.

Nu står du först på min lista

Och här sitter man en fredagkväll med kjol och chockrosa topp och äter matlåda och beundrar sin egen genialitet. Typ. Nån som minns det här inlägget: Topp 5. Kul att se att man hittat någon som uppfyller samtliga punkter och dessutom hamnar högt på den här listan med: Topp 3 fast 5: Yrken Kul att man faktiskt är så bra att man kan få någon som är så bra också. Jag hade kanske inte trott att jag skulle bli ihop med någon från 90-talet, men ibland är åldern bara en siffra som inte säger något.

Jag är din flickvän nu

Det är så sjukt bekräftande att vara i ett förhållande. Det är som om allt blir lite bättre, som extra olja i maskineriet. Så länge allt funkar förstås, när det inte gör det så blir det ju lite tvärt om, för att inte tala om när det tar slut. Jag tror det är få saker som kan kännas så långsiktigt bra, jag har inte hittat något än. För tänk att det finns en person som vill umgås med dig, hålla dig i handen på stan, hångla med dig, ligga med dig, sova med dig, visa dig för sina föräldrar, typ alltid i all oändlighet (ja i bästa fall). Och som om inte det vore nog, så är det här en person som du själv tycker är helt fantastisk, genialisk och oslagbar. Bekräftelsen i det liksom.

Jag tror för övrigt jag måste köpa boken Jag är din flickvän nu, sådan humor är väl värd att investera i. Kanske borde man köpa Nina Hemmingssons nya bok Mina vackra ögon också, börja bygga på en bokhylla som speglar ens personlighet, boken Dick tricks har jag ju redan. Hehe.

(Det sista var ironi ifall ni inte förstod det. Boken var en födelsedagspresent från en inte så genialisk pojkvän jag hade en gång i tiden. Lite som ett skratt rakt i fejan eftersom han nästan aldrig fick upp den, men boken är i alla fall grön.)

På riktigt i verkligheten på facebook

Nu finns vi i verkligheten också, alltså på facebook.

Pauie + Erik = Sant

Frågor på det?

Jag var din flickvän då

Jag fick nyligen veta att mitt ex, som är sex år äldre än jag, skaffat en flickvän som är yngre än min nuvarande pojkvän. Alltså 12 år yngre än han själv. Ganska roligt, fast inte så extremt egentligen 12 år är ju nästan inget om man jämför med en del andra, Hugh Hefner till exempel.

Idag är för övrigt ännu en dålig dag och min yoghurt hade fryst i kylen så jag fick ingen frukost. På den positiva sidan hamnar dock att de hörde av sig från elgiganten och berättade att de vill ge mig mig kyl nu, eller på tisdag i alla fall. Det var ju snällt av dem. Synd att de inte kunde göra det ungefär en och en halv månad tidigare. Men jag ska inte klaga. Eller jo.

Dagens dusch

Jag kom på att ”Dagens dusch” skulle passa bättre till ett inlägg på en regnig dag, men vem vet när det blir liksom (antagligen imorn). I natt sov jag inte så mycket, i vilket fall mycket minre än natten till igår och ändå var jag mycket piggare idag. Mycket fräschare liksom. Visst att jag behövde två koppar kaffe för att hålla igång, men igår kunde jag ju inte ens dricka en på grund av hjärtklappning och allmänt darr. Jag tycker det är underligt att det kan vara sådan skillnad från dag till dag, jag förstår det inte. Men det tyder väl på att jag börjar bli gammal, pansjisar sover ju typ inget alls, i alla fall inte djupsömn.

I alla fall så var det länge sedan jag tog någon hissbild, så jag tog en duschbild i förra veckan istället. Med tandkräm runt munnen och allt (jag brukar inte borsta tänderna i duschen nej, jag bara kände för att stå där lite). Jag var väldigt glad den kvällen, kände mig skitsnygg och blev tårögd till Sia. Haha. För övrigt så finns Florence nya låt på spotify nu, den är heelt galet bra. Sedan dess så har jag nog bara haft fuldagar faktiskt, verkligen tvivlat på mig själv och blivit arg för att jantelagen verkar byggt ett redigt bo i mitt huvud och genljuder som ett enormt eko varje gång en självförminskande tanke dyker upp och att jag inte kan slå ihjäl honom. Varför skulle jag vara så dålig liksom? Jag har ju världens bästa och coolaste kompisar och en pojkvän som är bra på typ allt, det är faktiskt mer eller mindre sant, och jag skulle inte nöja mig med mindre. Och det sägs ju att man blir som man umgås och att lika barn leka bäst, så helt kass kan jag ju inte vara. Så skärpning nu!

Om några dagar är det ju löning också och om jag har tur dimper även studielånet ner på kontot inom en snar framtid och då ska jag köpa mig självkänsla. Prio ett är Friskiskort, längtar verkligen efter att få träna igen istället för att gå och oroa mig för pösmage och hängröv. Prio två är en jacka som jag kan cykla till slu i de dagar som det inte regnar, utan att frysa eller svettas som en grön gris. Sen finns det väl ca 1000 andra saker jag skulle kunna tänka mig att köpa om jag får. Börjar man tänka efter så brukar et inte finnas något slut.

Det är sådant som händer i Pauies liv just nu. Puss och hej.

Spit it out.

Förlåt för att jag inte skrivit, förlåt för att jag skriver istället för att plugga statistik. Mitt huvud snurrar är ursäkten för det senare. Ursäkten för det tidigare är att jag varit i Nyköping på fest, eller utanför egentligen, i Svärdsklova och firade Hannas födelsedag. Gjorde en ful kräfthatt och åt på gammalt manér ungefär flest kräftor av alla, drygt ett halvt paket, det var riktigt gott. Sen spelade vi lite spel och hade introtävling, som mitt lag vann och sen skulle folk bada utomhusjacuzzi, men jag gick och la mig, i mitt gästrum med egen ingång, underbart skön dubbelsäng och eget badrum. Det var liksom inte vilken sommarstuga som helst, och det fanns även vanlig jacuzzi, bastu och biljardbord i källaren, det hade inte sparats in på någonting.

I fredags hade vi också introtävling, fast i en annan tappning och med annat folk. Vi var hos mig nästan hela gamla gänget och det var awesome, tillsammans är vi oslagbara. Vi körde först P3′s introtävlingar, sen blev det improviserat från spotify, riktigt kul var det. Det är så synd att vi allihop ses så sällan nu för tiden, helknasigt att folk får för sig att flytta till Stockholm, när man kan ha det så bra i Uppsala.

Och sen på kvällen, när jag träffat på handendära och tagit med honom hem, så fick jag äntligen ur mig det jag gått och tänkt på ett tag, och därför har jag fått öva på att säg pojkvän i helgen. Det känns jättekonstigt och ovant, fast bra också så klart. Men jag trodde liksom inte att det skulle hända igen, hade ju jobbat i åratal på att intala mig själv att man har det bäst ensam och sen så bara händer det ändå, trots att man försöker spjärna emot och verkligen letar efter fel och anledningar till att det inte funkar. Så jag hoppas att jag inte gjort bort mig igen, men efter nästan 4 månader så borde man väl ha upptäckt de allvarligaste bristerna? Frågan är kanske om han har upptäckt mina.

Det ska vara svårt att leva, annars kan det kvitta.

Pöss