Sumo är fortsatt knäpp. Vi gick en kort kvällspromenad bara för att han skulle sluta jama, men istället blev det värre. Knäppkatt. Lätt nyss som han försökte kraffsa på dörren också. Men idag när jag kom hem från jobbet upptäckte jag att dörren stod på glänt, att jag inte tryckt igen den ordetligt, men det hade han tydligen inte märkt för han låg som vanligt och sov.
Idag var min första dag med glasögon. Vet inte om det var glasögonen eller slumpen, men folk pratade med mig som aldrig förr! På jobbet där jag vanligt vis inte brukar prata med nån, typ, var det minst 4 som frågade vad jag pluggade och lite sånt. Aldrig hänt förut! Postkillen som kom med paket och post var också supertrevlig och när jag åkte förbi systemet på hemvägen och stod mellan hyllorna och tittade på vin så var det en man som började prata där med!! Helt galet! Glasögon verkar vara värsta icebreakern. När jag hade hipsterbrillorna på en utekväll i somras konstaterade jag typ samma sak, tre pers kom och pratade, mot noll i vanliga fall. Det här kan vara början på nåt stort. Kommer jag äntligen sluta känna mig så osynlig som jag känt mig hela livet? Kommer min hemliga superkraft, att verka utan att synas, gå förlorad? Dessutom ser jag bättre på flera sätt.






Jag misslyckades med ca 1 miljard tentor, det var som en slags förbannelse, spelade typ ingen roll att jag pluggade mer och nästan la ner festandet helt.







Idag går det inte snabbt, även om jag har fått upp farten ganska bra nu efter lunch. Har okynnes ätit frukt och en bulle och druckit chokladkaffe, bara för att jag är så trött. Men jag upptäckte nyss att det är sjusovardagen så jag antar att jag är ursäktad. Blev inbokad på kärnkraftverket på fredag också så det blir aptidiga morgnar resten av veckan. Men nu slutar jag strax så det är bäst jag slutar skriva.