Och påsken vara än till valborg?

Man lär sig nya saker hela tiden. Bland annat hur man gör te, på rätt sätt. Här har jag gått hela livet och trott att det bara är att ta tet och hälla på vatten, men så är det tydligen inte alltid. Olika teer vill ha olika temperatur på vattnet och dessutom ligga i olika länge. Som tur är vet jag inget om ifall man behöver dricka det som fint vin med hela den proceduren (titta, lukta, lyssna, gurgla). En sak jag verkligen skulle vilja lära mig (snabbt och lätt helst) är att ta bra bilder. Jag har väl blivit lite bättre men det är så långt kvar! Sen skulle det såklart vara kul om man kunde ha något vettigt redigeringsprogram på datorn också, men då behöver jag en ny dator. I helgen fotade vi en del i alla fall och Tällberg bjöd på sin fantastiska vy och väder utan att knussla.

Once Upon a Time

Bloggtorka, omotivation, kyla, snö och trötthet, det har varit mycket sådant på sistone. Dessutom har Sumo fått urinsten och halva klassen inklusive jag fick underkänt på sista tentan. Men annars så har det varit najs med semester, alla-♥-dag, festligheter och umgänge. Erik introducerade mig även till serien Once Upon a Time, som jag plöjt i helgen. Känner mig lite piggare nu än på länge, men jag skulle ändå behöva några kilo energi och motivation till, det finns liksom inte så mycket att ta av, och det är därför jag skriver så lite i bloggen. Man får liksom använda det lilla som finns till det som är viktigt och resten av tiden sitter man bara och stirrar tomt ut i luften. Men helgen var helt klart en boost, trots stress och en del jobb med matlagning och dessutom en sjuk katt, men gud så kul jag hade. Och det var faktiskt förberedelserna som var roligast, inte festen.

Pyss

Nu flyger vi!!

Mitt första blogginlägg skrivet i ett flygplan, i luften. Teknikens under lixåm. Jag minns 28 k modemen, men då var ”bloggandet” förpassat till Lunarstorm och det hette ju inte blogg heller. Synd att kommunityn inte finns mer, annars hade jag kunnat ge ett smakprov. På tisdag är det alla hjärtans dag och då är det exakt typ 10 år sedan vi fick bredband hemma. Värsta bästa alla hjärtans dag det var. Fast knappast bättre än i år ändå. Erik slår bredband alla gånger. Och nu finns det ju wifi.

Pözz

London baby!

Nu är det snart dags. 18.20 lyfter vårt plan mot äventyret, alternativt nanosemestern. Har packat, har diskat, har vaxat benen, lämnat bort katten, fixat nytt pass och nu sitter jag med tensen på ryggen och har endast ett fåtal punkter kvar på min 2-do-list. Av någon anledning har min rygg fått för sig att den är trasig och värktabletter har ingen effekt, mamma sa att det kanske kunde vara ett litet diskbråck. Kul. Ska även lämna blodprov nästa vecka för att utesluta att det är hypotyreos som gjort mig så trött på sista tiden, mamma fick det när hon var 27. Kul. 2012 skulle ju vara ett bra år? Eller nej. 2012 skulle vara det bästa året. Psykiskt sett; ja, fysiskt sett så verkar det ju lite mörkt just nu. Men men, en helg med shopping, musikal, mat, öl och vin ihop med älsk och därefter roligt projektarbete med bästa gruppen kanske väger upp det andra.

Kiss kiss bye bye!

Mer Jul!

Då var första julbordet avklarat för året. Hysing-släkten var på plats och bara ett fåtal saknades på Romme (inte ”Råmme”) Alpin. Eftermiddagen inleddes med en tur i bandvagn upp till toppstugan. Skumpigt, ljudligt, trångt och jäkligt, men absolut en upplevelse. På själva julbordet var det inget att klaga på, allt fanns och lite till, tyvärr så kände jag mig mätt redan efter första rundan och efterrättsmagen var aningen skrumpen men pressade i mig lite av varje ändå och sköljde ner med julmust.

Släkten var det heller inget fel på, tyckte nästan det var trevligare än vanligt rent utav, men det kanske är jag som blivit bättre på att vara social. Erik verkade inte heller ha något problem, trots att det var första gången han träffade alla de 22 representerade, 14 saknades. Plus min familj då. Barnlöshet är inget vanligt förekommande i min släkt. Och förutom en massa barn så var det även snö! Massor av snö och kallt, så det blev nästan riktig julstämning.

Men nu är jag åter i Uppsala med Sumo och snöbristen, fast det har faktiskt kommit ett tunt tunt lager och det är kallt nog för att det ska ligga kvar. På torsdag är det dags för nästa bord, med familjen Osterman/Hallqvist på UKK.

London!!!

Nu är det bokat! Så skönt när saker går undan så att man inte hinner börja oroa sig eller tveka. Fredagen 10 februari klockan 18.20 åker vi till London, jag och älsk, stannar till 12:e. Vi ska bo på Hotell vid Hyde Park, gå på Les Miserables och shoppa. Ska bli hur awesome som helst och spännande, har ju aldrig rest med någon pojkvän förut, i alla fall inte längre än till Göteborg.

Se så söta vi är tillsammans?

Den yttre vs. den inre resan

Åh vilken fantastisk dag det är idag! Det började med en viss svårighet att hitta rätt busstation, var lite rädd att jag skulle missa bussen, men jag hittade rätt i tid, trodde jag. Det var bara det att bussen inte var i tid, eller det kom ingen alls. Jag och de andra två som skulle till flygplatsen stod och försökte komma fram till flygbussarnas extremt sega kundtjänst. Till slut fick vi beskedet att det skulle komma en taxi alldeles strax. Det var då en timme kvar tills mitt plan skulle gå och vi hade väntat i ca en halvtimme. Vi väntade, ringde igen, samma besked, jag ringde Pom som kom direkt, men precis samtidigt kom också taxin, som jag trodde skulle gå direkt, det gjorde den inte. Satt i taxin och försökte hålla mig samman, sprang in på Sturup, slet ur hårspray och hudcreme ur väskan, sprang vidare, kom fram, bara för att se hur landgången drogs in. Två minuter tidigare och jag hade hunnit. Pang! Jag skrek rakt ut i frustration, kastade min väska i golvet, sprakade, kastade vad jag kunde få tag i som inte var min mobil, skrek och svor lite mer. Men det fanns inget att göra, förutom att ta reda på hur jag nu skulle ta mig hem. I skrivande stund har jag bokat en biljett med Malmö Aviation klockan 14.55 för 1144 kronor. Anledningen till att jag känner mig skapligt lugn och glad är för att när jag kollade bokningsbekräftelsen på mailen så hade jag även fått ett mail från min kemilärare med tentaresultat och jag hade klarat mig! Tror aldrig jag blivit så glad för ett tentaresultat i hela mitt liv.

Jag hoppas ju givetvis att flygbussarna kommer ersätta min flygbiljett eftersom de fukkade upp allt, jävlar vad jag ska stå på mig! Men 1144 känns inte som en lika stor katastrof nu när jag vet att jag kommer få csn. Annars hade det varit väldigt tråkigt. Och så självkänslan av att faktiskt ha klarat 7,5 poäng högskolekemi. Det är nästan så att man tror att man faktiskt kan nåt, att man inte är helt useless.

Så idag har jag inte bara åkt taxi och snart flyg utan också humör-berg-och-dal-bana, inte konstigt att man har lite ont i magen.

Här kan man va..

Hänger hos Pom, som är på jobbet. Tänkte vila lite och sen ta en vända på stan. Om jag får kontakt med Pillan, dvs om hon varar på mitt sms, så kanske vi tar en fika. Malmö är fuktigt, allt är inbäddat i vit dimma så vi kunde inte ens se Öresundsbron från stranden vid turning torso. Det är lite mysigt, fast med risken att man blir sjukt seg och lite tråkig, avslappnad som en amöba.

Obs! Vädret på bilden är inte från verkligheten.

I morse åt vi frukost på ett jättemysigt café som påminde om Hugos i Muppsala, fast bättre. Sen åt vi Italiensk glass som var i klass med Ben & Jerry’s, som jag förövrigt åt igår hos mamma innan jag åkte, Strawberry cheesecake. Tur det inte är semester jämt, då hade jag blivit fet. Sen ska vi i alla fall röra lite på oss.

Och ungefär här fick jag slut på saker att skriva.

Charlotte Gainsbourg – Master’s Hands

Puss & hej!

Malmoe!

Ikväll smäller det! Jag kommer för första gången göra en inrikesflygning, till Sturup! Ska bli spännande, har inte packat än, men jag har i alla fall tvättat. Pom kommer och hämtar mig och sen ska jag tydligen få vin, men jag ska dricka med förnuft! Det är min nya paroll, vara lite mer vuxen och kontrollerad. Men jag ska inte bli tråkig för det, bara minnas lite mer dagen efter. Vi ska kolla på AnimalPlanet och imorn ska vi göra något annat, typ festa och kanske fika med Pillan och hennes avkomma Ebba.

Mamma ska skjutsa mig till Arlanda så jag sitter och väntar på henne just nu, önskar att tiden gick lite snabbare. Sumo ska få bo hos henne också när jag är borta, försökte avhåra honom i förebyggande syfte så mamma slipper blir fullkomligt inhårad, blev en rekordstor hög, borde kanske tagit kort, men han hårar massor fortfarande

Smell you later duuudes! Bai!

Stockholm på gott och ont

Igår åkte vi ju till sthlm igen. Ganska segt till att börja med, min kropp ville nog hellre inta horisontalläge och äta glass. Men vad ska man göra liksom, det är ju uppenbarligen helgen man lever för och då får man ju bjuda till. Hittade en riktig Pau-topp på hm, av alla ställen, det är en bra med sthlm att det finns så många fler hm så att utbudet faktiskt blir bättre, hm i Uppsala suger faktiskt rätt hårt, värdelöst att det bara finns ett inne i centrum också.

Mot kvällen var det fortfarande skitsegt, vi borde väl kanske tänkt på att dricka lite mer kaffe kanske, men min mage har varit så krånglig senaste veckan så det kändes kanske inte som den bästa idén. Så vi kom iväg lite sent till förfesten, som bestod i ett gäng tjejer från Borlänge, förutom mig Dave och Chris. Stämningen där blev inte heller så fantastisk när folk började gråta och sörja över tjejen som dog på Peace & Love, inte helt rätt timing kanske. När vi väl kom iväg ut så skulle vi på ett ställe där man behövde vara ”vip” för att komma in och de andra råkade gå in i förväg och då var det helt kört för oss sen. Så vi hamnade på KGB sista timmen och sen drog vi till Debaser där det var queer-kväll och i princip bara flator, dessutom var nästan alla väldigt butch enligt Chris och Dave. Jag var mest trött och lite uttråkad.

Så det var väl en inte helt lyckad kväll, men kul att träffa Chris i alla fall och jag fick ju tag i det fina linnet och sådär. Det kan ju inte bli top-notch varje gång. Och den här gången hade vi faktiskt koll på proppen till luftmadressen så det blev en natt utan närkontakt med golvet och jag fick ha hela dubbelmadrassen för mig själv för Dave envisades med att sova i den lilla 2-sits soffan, det hindrade honom dock inte från att snarka lika mycket som vanligt.

Tre Gringos.

Vi tog tåget till Stockholm. Det var varmt, det var fint väder, det var jag, David och Joel. Vi åkte ut till Solna, till förorten. Mötte upp Chris och Sture och dumpade luftmadrass, pick och pack. Tillbaka till stan. Svettas i affärer. Sen Solna och Thai-mat som var mycket starkare än det stod att den skulle vara. Rosé och TP till förfest innan vi åkte till Debaser Slussen där, det till min stora förvåning, var gratis entré och ölen kostade bara femtio. Inte för att jag hade behövt någon öl men det förstod jag ju inte då. När vi kom hem hade vi ju inte blåst upp luftmadrasserna och vi lyckades dessutom slarva bort proppen till den ena madrassen så det blev en natt på en platt madrass ackompanjerat av Daves ljudliga snarkningar. Men jag sov ganska gott ändå konstigt nog och vaknade till en oväntat allvarlig bakfylla. Som tur var har allt varit otroligt roligt idag, har skrattat åt allt och ätit en glass, sjungit på Just D – Tre gringos.

Det var bara Sture som ville vara  med på kort.

Och jag förstås.

Du och jag bloggen, du och jag.. eller?

Jag är sjuuuuuukt ineffektiv idag. Eller nä förresten inte helt. Har skickat 63 sms sedan jag kom hem för 18 timmar sedan och då har jag ändå sovit ca  8 timmar också. 1 sms ungefär var 10:e minut. Och då har jag faktiskt hunnit med en hel del annat också. Har duschat, blivit bjuden på lunch, hämtat cykeln vid stationen, handlat m.m. Så nu börjar jag nästan tycka att jag varit sjukt effektiv, men jag har ju inte bloggat så mycket. Det mesta sms:andet har rört morgondagen då jag för första gången ever ska jag hem till Chris i Solna. Ska bli kul att se hur och var han bor nu, se om Stockholm är bättre än Rundels. Dave och Joel ska med också och Anna är redan där, synd nog skulle Rinda jobba annars hade blivit riktigt episkt. Men det kan nog bli rätt bra ändå.

Några bilder från resan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det blev mycket bilder på mat, för jag gick verkligen in för att äta engelskt, vilket innebar ganska lite vegetariskt, bara på Jamie Olivers krog blev det helvegetariskt. Inte så många bilder på shopping för det är ju kanske inte så kul att titta på, till skillnad från mat. Mycket kaffe blev det och gott och billigt var det men varmast var det på Ritazza där man fick vänta en halvtimme innan det gick att dricka och jag brände mig såklart ändå. I Bath bodde vi på ett helmysigt och väldigt engelskt hotell med heltäckningsmattor, lutande golv, knarrande trappor och en hiss som man åkte i på egen risk. Bara en bild från London, på Animals In War, som var ett ganska fint monument över alla djur som dött i Storbritanniens krig och texten ” They had no choice”. Borde kanske tagit en bild på Primark, den billigaste klädaffär jag någonsin besökt, men den skulle ändå inte kunna visa hysterin som försiggick där inne.

Pöss

Explicit death by integration. Pauie vs. Restuppgift : 4-1(?)

Den som uppfann differentialekvationer borde aldrig ha funnits. Eller så kan den personen få komma och förklara för mig nu hur man gör för jag fattar verkligen inte. Eller jag fattar lite, men bara en liiten liiten bit. Förhoppningsvis tillräckligt mycket för att få godkänt, tror jag har rätt på övriga fyra uppgifter i alla fall. Vad jag inte förstår är väl egentligen det här med explicit och inplicit och hur det ska skrivas och vad man ska göra, integrera kan jag i alla fall.

Annars så har jag checkat in här ute på landet i Lilltorpet, som inte är så särskilt litet längre. Har hälsats välkommen av Sune, med jordgubbar och middag ute i solen, och av Sumo med tonvis av kel, tror han blivit rätt fet av grönbetet. Nu ligger han bredvid mig och sover, han ville absolut vara nära, helst i knät, men det blev så jobbigt eftersom han är så stor och jag behövde båda händerna till att skriva. Ett tag låg han vid mina fötter men till slut insåg han att stolen jag hade ställt upp var det perfekta stället. Han spinner bara man tittar på honom nästan. Världens bästa katt.

Nu ska jag cykla in till stan och posta svaren, hoppas de hinner fram i tid.

Natti natt eller god morgon eller något sånt.

Tåg + blogg = Tågg?

Sitter äntligen på tåget. Den sista matteuppgiften tar verkligen livet av mig och den är fortfarande inte klar än. Blir tokig. Men jag har ett sista trumfkort som jag nog får ta till i kväll när jag kommer fram, eller ja det är bara 25 minuter kvar. Har hur mycket packning som helst ungefär och ändå glömde jag min bankdosa. Typiskt dåligt. Kan ju vara bra att kunna betala räkningar och sånt där.

Nu åkte vi nyss från Avesta. Det kom in en dans familj i vagnen och barnen började springa omkring så det gick kalla kårar på min rygg. Sen var det självklart ett barn som ramlade och slog sig och började grina som fan. Plågsamt. Som tur var tog det inte så lång tid innan det tystnade. Barn är verkligen onajs.

Nu ska jag sluta innan jag kräks, vet inte varför jag mår så illa, brukar ju inte bli åksjuk av att åka tåg.

Pöss

Revy!!

Ja då var man hemma igen. Gott Nytt År! Vi höll på att bli fast i Kårböle för alltid, vi hittade till och med ett hus till salu, för vårt fordon, Röda flamman, valde att dra sitt sista andetag precis där. Som tur var hade Micke en superförsäkring så vi kunde ringa en bärgningsbil och Johan hade superföräldrar som kom och lånade ut deras ena bil till oss så att vi tryggt kunde ta oss hela vägen till Uppsala. Det hade kunnat vara så mycket värre, nu blev vi bara lite sena.

Mitt nyårsinlägg är fortfarande inte klart och jag känner inte riktigt att jag har tid att skriva det den här veckan heller eftersom det händer så jäkla mycket. Men på lördag kanske, kanske.

Nu ska jag lägga mig för imorn ska jag ju faktiskt klippa mig.

Hej och hå!

Tuut tuut! Mjau mjau!

Nu har jag beställt en kattväska till Sumo och en tågbiljett i djurvagn den 23:e december. Hoppas att väskan är bra och lätt för Sumo är det inte, lätt alltså.
Så här ser väskan ut (det är inte katten på bilden som skrivit brevet):

4-års jubileum.

Jag råkade missa det, men bara med en dag så jag tänkte att jag kunde fira idag istället. Det är ju 4 år sedan jag började blogga! Fast då var det ju Sagan om mitt liv. lillparlan.blogg.se, som gällde. Jag måste säga att jag faktiskt upptäckt att jag kan hitta en del inspiration därifrån nu. Jag har insett att jag inte var helt fel då, som jag trott ett tag, några år, jag hade en hel del bra idéer då. Och jag har bestämt mig för att bli så vältränad som jag var då, igen.

Här kommer det första inlägget, som jag skrev när jag senast var sådär äckelkär och allt var på väg åt helvete. 4 år sen var det och en dag.

Räcker det med ett rätt?

Man dejtar och dejtar, träffar den ene efter den andre. Men det är fel på allihop! Men så plötsligt  ”pling!” eller ”klick!”, eller inte vet jag men, så står han där framför dig och du vet efter bara några timmar att du träffat rätt.
Men hur många rätt krävs det för att det skall kännas så? Jag skulle kunna räkna upp säkert 4-5 stycken jag träffat som haft många rätt, men som ändå varit fel. Krävs det kanske bara ett rätt, bara det är det ”rätta”?
Nu pratar jag förstås om kriterier man har, egenskaper man letar efter.

Låt oss gå tillbaka till ”den rätte”, oj vad tungt det lät, han behöver ju inte vara rätt för mer än någon vecka. När man just börjar inse att han är sådär bra, då kan man också se hans sämre sidor. Men visst försvinner de sen? Det kan till och med just bli så att man blir kär i just de egenskaperna. Kanske är det bara så att de ”dåliga” egenskaperna man först ser sitter på utsidan, men när man lärt känna personen så försvinner utsidan och ersätts av insida. Man har blivit blind, på gott och ont.
Men nu känns det som jag börjat trampa i gamla fotspår, fånigt att diskutera sådant som andra redan vet, låtsas som man är klyftig, inte sant?

Det jag vill ha klart för min egen del är väl hur insidan påverkar utsidan, att något som upplevs som ytlighet kanske egentligen går djupare, för det mesta omedvetet, ibland medvetet.

Första bloggen avklarad, a bunch more to go.

Ses..

Andra inlägg jag rekommenderar:

Ages.
Stig – Like a dream coming true.
The sum of 2006
Run on run on!
Time out.

Men nu måste jag sova.

Ses..

Elementen på bussen säger grill grill grill.

Nu är jag hemma igen, äntligen. Fast jag har faktiskt inte längtat hem alls, jag åkte ju i och för sig igår. Jag hade en mycket hungrig katt som väntade på mig när jag öppnade dörren. Han har dessutom gjort sig hemmastadd med sin nya möbel medan jag varit borta, så nu ligger han där och håller två vakande ögon på mig.

Bussresan mellan V-ås och Uppsala var en kombination av att sitta ock koncentrera sig på att inte må illa och när vi hade två mil kvar så lyckades jag slumra till lite mot det skallrande fönstret. Varmt var det också för de hade kommit på idén att sätta på elementen, jag hatar busselement, de blir alltid för varma. Tacka vet jag cykel.

Nu ska jag till uplands och plugga med Sofia. Bai.

wtf

Jag har haft 80 läsare idag! Och jag har inte ens gjort något inlägg, igår hade jag 40, vilket också är ganska mycket. Jag undrar var alla dessa läsare kommer ifrån?

Jag bryter tystnaden bara för att säga

OMG.